- Project Runeberg -  Lifsbilder ur svenska hem af Sigurd / Tredje delen. Från herrgårdar och färdvägar /
1190

(1903) [MARC] Author: Alfred Hedenstierna
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från herrgårdar och färdvägar - Ett sommarminne

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

från den tid ni själf var ung, huru äfven de hvardagligaste
ord, de plattaste tankar togo sig helt annorlunda ut då man
var två och hviskade dem fram och blickade in i unga ögon.

Det blef inte »mer» på tre hela veckor. Ingeniören skulle
kunnat resa till världens ända och aldrig brytt sig om henne
mer, och hon skulle inte haft ett ord, inte en bokstaf att
stödja sig på, om hennes hjärta velat förebrå honom det.
Och Alma skulle kunnat i morgon dag bli tredje hustrun åt
ett pensioneradt kansliråd, utan att han haft rättighet att
säga: »Hur kunde du svika mig så?»

Men tvenne hjärtan telefonerade på varma blickars
glänsande, vårfagra känslotråd: »Jag kommer — jag väntar dig.»

En afton kom han mot henne röd och varm, litet ledsen,
men mera glad ändå, med ett bref i handen.

— Goda nyheter, ingeniör Fonell?

— På sätt och vis. Det blir en utvidgning af bolagets
affär; jag tror att det blir till fördel för mig på många sätt,
men — jag måste härifrån i morgon klockan fem.

— Resa ...?

— Ja, men troligtvis blott för ett par dagars rådplägning
med styrelsen. Jag har mina sex veckors ledighet, som blifvit
mig lofvad. Min första frihet på fyra år.

— Jag gratulerar er! Och så ... så kommer ingeniörn
tillbaka hit?

— Naturligtvis.

Och de blå ögonen bekräftade: »Jag kommer, jag
kommer!» och de bruna svarade: »Jag väntar dig!»

Om kvällen togs afsked, men när han for förbi hennes
fönster på morgonen, gläntade det omärkligt en liten, liten
smula på en indigoblå, förskräcklig rullgardin.

Det vardt slut på ingeniör Fonells semester. Det gällde
arbete, hårdare, mera ansträngande än någonsin, det gällde
en teknisk studiefärd till England och Amerika på fyra

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:20:59 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lifsbild/3/0470.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free