Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen - 2. I lättsinnigt sällskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12
— Ar du inte färdig ännu?
— Gif mig först armbandet, Anna! Förr dansar jag inte.
— Här har du skräpet! Men raska nu också på och visa
din konst?
Ella var öfverlycklig och smyckade sig genast med det
dyrbara briljantarmbandet.
Sedan gjorde hon en graciös bugning och tillkastade herrarna
slängkyssar. Därpå höjde hen sig på tåspstsarna och utförde efter
alla konstens regler en graciös solodans.
Men plötsligt blefvo alla hennes rörelser lidelsefullare och
eldigare. Det var ett slags nationaldans, som hon nu dansade.
Lystna och på samma gång beundrande hvilade de rike
herrarnas blickar på den härliga gestalten, följde de alla den rent af
häpnadsväckande skickliga dansösens förföriska rörelser.
Det beundransvärda i hennes prestationer var, att hon utförde
sina djärfva konststycken på den lilla yta, som en bordskifva erbjöd.
Slutligen snurrade hon, stående blott på en tåspets, blixtsnabbt
rundt minst tjugu hvarf, för att sedan liksom på kommando
plötsligt bli stående så stilla och orörlig, som hade hon varit en
marmorstaty.
Hon skördade stormande bifall för sin öfverdådiga skicklighet.
När bifallsstormen lagt sig, bugade hon sig och tillkännagaf,
det hon på köpet ville föredraga en kuplett.
Strax därpå började hon med förstäld röst i näston sjunga en
nidvisa om grefvinnan Lilly Adlerström, hvilken var Hildurs väninna.
I deita ögonblick steg en ung man med mycket allvarlig
uppsyn in i rummet. Han hade redan en stund stått där ute och sett
in genom den på glänt stående dörren.
Gref/e Adlerström mönstrade den inträdande med
genomborrande blickar.
Men skådespelerskan utbrast på sitt öfvermodiga sätt:
— Ha, ha, ha! Det var kostligt. Men kan du inte också i
en hast svarfva ihop en vers om herr Wallmark? Du vet ju, att han
tänkte gifta sig med Lilly, och att han följaktligen varit Brors rival.
Det är väldigt skojigt med sådana där kvicka elakheter.
Folke Wallmark mätte med föraktfull min skådespelerskan från
topp till tå. Men sedan närmade han sig grefve Adlerström och
tilltalade denne med orden:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
