- Project Runeberg -  Lilly eller Gäckade lyckodrömmar /
1023

(1904) [MARC] Author: Otto Hässler
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen - 85. Ett oförutsedt återseende

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1023

Grefven sänkte hufvudet djupt mot bröstet.

— Säg, skurk, fortfor paschan, hvad har din maka gjort dig,
eftersom du på ett så gement bofaktigt sätt traktat efter hennes lif?

Grefven stönade.

— Svara! röt paschan. Tala! Hund, hade du någon orsak
att vara missnöjd med din maka?

— Nej, klagade grefven. Jag var en vilseförd, jag var en
slaf under den syndiga lidelse, som en annan upptändt hos mig.
Denna andra hade alldeles förblindat mig; hon var den onda ande,,
som regerade mig.

— Gjorde din maka något för att utmana den andras
hämd-begär?

— O nej, nej, hon är oskyldig, herre. Ack, om jag ändå då,
när Lilly så bevekande bad mig därom, för alltid jagat bort denna
onda ande! Men doktorn och alla de andra, som kände till min
hemlighet, tvungo mig ju alltjämt skrida vidare framåt på brottets
bana. Den första orätta handlingen var för mig den afgrundspöl,
ur hvilken jag aldrig mera kunde komma upp.

— Alldeles riktigt, sade paschan. Men säg, var det någonsin
din allvarliga vilja att komma upp ur den pölen? Beredde det dig
icke städse ett djäfvulskt välbehag, när du såg och hörde, hvilka
nya kval och förföljelser din maka måste utstå?

— Herre, jag erkänner allt, som du påbördar mig. Hvad
hjälpte det mig för resten, om jag nu försökte neka? Jag är
vanmäktig, jag har ej vidare någon enda sann vän; allt har
samman-svurit sig mot mig. Jag har drabbats af mina gärningars
förbannelse. Det är ute med mig. De, som en gång kallade sig mina
vänner, håna mig nu på det grymmaste. Jag är öfvergifven, jag
är dömd. Ingen skulle godvilligt vidare gifva mig en bit bröd;
undginge jag i dag faran, så skulle kanske redan i morgon en annan
ännu större nå mig. Skjut mig alltså en kula genom hufvudet, om
du vill vara nådig mot mig!

— Säg, tog nu paschan åter till orda, betraktar du dig
fortfarande som denna dams man, eller skulle du ha djärfheten att åter
göra dina förmenta rättigheter som hennes make gällande, om Lilly
nu åter befunne sig i frihet?

— Nej, och det skulle heller ingenting tjäna till; ty Lilly kan
nu när som helst bli skild trån mig, om hon yrkar därpå. Men

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:23:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lilly/0975.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free