Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
framstod öfverensstämmelsen i kroppsbyggnad mellan människor och
apor i så klar dager, att den ej kunde bortskymmas af någon falsk
högfärds slagskuggor. »Nosce te ipsurm skrifver han som diagnos
för arten Homo sapiens, men tillfogar sedan en ganska utförlig
beskrifning till och med med en kort, men otvifvelaktigt i de flesta
afseenden träffande, karakterisering af de amerikanska, europeiska,
asiatiska oeh etiopiska raserna. Till slut sammanfattas i korthet
de väsentligaste karaktärerna, genom hvilka Homo sapiens skiljer sig
från andra (»differt a reliquis»). De karaktärer, som särskildt
framhållas, äro den upprätta ställningen, den hufvudsakligen nakna kroppen,
den stora hjärnan, tungspenen, ansiktsbildningen, näsan, hakan, hälarne
o. s. v. Alltsammans korrekt, men tillika af LlNNÉ ej öfverskattadt
på något sådant sätt, att det skulle kunna förleda honom att antaga
någon falskt öfverdrifven skillnad mellan släktet Homo ä ena sidan och
öfriga representanter af ordningen Primates å den andra. Han anför
till och med en annan art af släktet Homo, som pä sätt och vis
skulle kunna sägas vara en förmedlande länk mellan Homo och Sim ia.
Denna form, som LlNNÉ kallade Homo Troglodytes, kände han
endast till genom litteraturuppgifter, som för öfrigt voro äfven enligt
hans mening ganska otydliga och otillförlitliga, så att LlNNÉ ej med
säkerhet kunde bilda sig något eget omdöme. Han kände sig därför
tveksam, om denna form rätteligen skulle föras till Homo eller Simia.
Denna tvekan är å andra sidan ej anledning att undra öfver, då
som sagdt, de primära litteraturuppgifterna äro så virriga och, liksom
fallet är t. ex. med Bontii berättelse,1 hänföra sig delvis till
människor och delvis till apor.2
Emellertid måste man ge fullt erkännande åt den LlNNÉ’s stora
fördomsfrihet, som tog sig uttryck i sammanställandet af Homo och
Simia i samma »Ordo». Äfven om den hypotetiska lägre arten af
det förra släktet, om b vil ken LlNNÉ ju för öfrigt var oviss, ej funnits
till i hans begreppssfär, skulle detta tydligen ej hafva hindrat honom
från att komma till en liknande uppfattning om den naturliga
fränd-skapen mellan dessa båda släkten. Det finnes flera antydningar
härom. Så citerar t. ex. Linné med uppenbart gillande den gamle
1 Jacobi Bontii Hist. Nat & Med. Ind. Or. Libri Sex.
2 Bontius talar om en »Ourang Outang sive Homo silvestris» och
uppgif-ver, att han sett dylika varelser samt anför äfven javanernas sägner 0111 dessa.
Enligt beskrifningen skulle de vara mycket människolika och den fantastiska bild, som
han meddelar, är visserligen hårig, men har i öfrigt intet, som påminner 0111
orang-utang. Omedelbart efteråt talar samme förf. om »homines montani caudath från
Borneo, hvarmed antagligen åsyftas någon apart.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
