- Project Runeberg -  Carl von Linnés betydelse såsom naturforskare och läkare : skildringar utgifna af Kungl. Vetenskapsakademien i anledning af tvåhundraårsdagen af Linnés födelse / II. Carl von Linné såsom zoolog /
34

(1907) [MARC] Author: Otto Hjelt, Einar Lönnberg, Christopher Aurivillius, C. A. M. Lindman, Alfred Nathorst, Hjalmar Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kräldjuren ingåfvo LlNNÉ afsky och måhända har detta
orsakat, att han ej ägnade sina studier mera åt denna intressanta
djurgrupp. Denna sinnesstämning gifver LlNNÉ ett fullödigt uttryck i
»Systema Naturcz», då han som motto under »Classis Amphibia»
sätter »Terrabilia sunt opera Tua, o Domine/» Men det är ej nog
härmed. I det följande betecknar LlNNÉ »amphibierna» såsom
»pessima, tetra», — och därpå följer en beskrifning som andas afsmak i
nästan hvarje ord »pleraque horrent corpore frigido, Colore lurido,
Sceleto cartilagineo, Vita tenaci, Cute nuda, Facie torva, Obtutu
meditabundo, Odore tetro, Sono rauco, Loco squalido9 Veneno horrendo —»
Dock hade han reda på en hel del angående deras organisation och
lefnadsförhållanden. Han visste, att några lade ägg och andra födde
lefvande ungar men tillika, att det ej var någon stor skillnad med
af-seende härpå, ty i senare fallet sprack endast fosterhinnan vid födseln.
Att vattenödlor och grodor undergingo metamorfos: »quasi ex pisce
in Lacertam, inde in Ranam transeunt», var honom likaledes väl
bekant. Denna kännedom om grodornas metamorfos samt om det
till det yttre i viss mån ödlelika stadiet de genomlöpa förmådde
Linné att antaga en närmare släktskap mellan grodor och ödlor,
som ju blott håller streck med afseende på vattenödlorna, som ej
äro några ödlor, men förr antogos vara det till följd af sin skapnad.
När LlNNÉ senare genom GARDEN erhöll sig tillskickadt det
intressanta djur, som numera är kändt under det af honom gifna namnet
Siren lacertina,x var han också tillföljd af sin kännedom om
groddju-rens förvandling tveksam, om han borde betrakta Siren såsom en
larvform eller ett fullt utveckladt djur. Han betonade den
öfverensstäm-melse med vattenödlelarver, som visar sig i Sirens tre par yttre
gälar. Slutligen framkastade han den frågan, om ej rätteligen Siren
borde betraktas såsom en djurform, som ej underginge slutlig
förvandling, utan ständigt kvarstode på larvstadiet. Detta ådagalägger en
stor skarpsinnighet och senare tiders undersökningar isynnerhet af
Cope ha ådagalagt, att LlNNÉ hade rätt med afseende pä denna sin
förmodan om Siren. Denna sak har sedan fått än större räckvidd
och utsträckts till åtskilliga andra former. Men det kan sägas, att
LlNNÉ härigenom först framkastat och diskuterat spörsmålet om det
fenomen, som senare kallats neoteni och som blifvit af stor betydelse
för förståendet af åtskilliga utvecklingstyper.

Trots den afsmak Linné tydligen hade för »Amphibia» drog han
sig ej alldeles för att närmare studera dem. Det framgår af åtskilliga

1 Amoenitates Academicas 7.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:25:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/linne200ar/linnezool/0038.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free