Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bland »Amphibia» tyckas »Serpentes» mest hafva intresserat
LlNNÉ. Han hade närmare studerat dem och visste, att de kunde
svälja så stort byte, emedan »maxillerna» ej voro »hopfäste som på
andra djur», han kände till de för locomotionen viktiga musklerna
vid buksköldarne o. s. v.
I de första upplagorna af *Systema Naturce» antog Linné utan
förändring det ichthyologiska system, som hans snillrike studiekamrat
och vän PETER Artedi utarbetat och ställt till hans förfogande.
Detta var också i de flesta afseenden förträffligt. Först med tionde
upplagan af »Systema Naturce» uppträdde Linné som själfständig
systematiker på detta område. Han gjorde därvid ett lyckligt grepp,
då han såsom redan ofvan anförts tog bort hvalarne och definitivt
förenade dem med däggdjuren. Men tyvärr gick det ej lika bra med
de andra förändringame. Framför allt var det misslyckadt, då han
under namnet »Amphibia Nantes» öfverförde Artedi\s
Chondro-pterygii jämte några andra former från fiskarne till »amphibiema».
De skäl, som förmådde honom att göra detta, voro följande misstyd*
ningar af några organ. Broskfiskames gälkamrar med vid väggame
fästa gälar afveko så mycket enligt LlNNÉ’s uppfattning ifrån
ben-fiskarnes på yttersidan af bågar fästa fria gälar, att han antog de
förra bilda ett slags lungor. (»Pulmones arbitrarii, Latere licet, non
vero branchiis liberis, sed aditatis, respirantes.») Vidare hade dessa
fiskar pariga kopulationsorgan liksom ormar och ödlor. Att dessa,
organ hos de båda grupperna ej voro homologa, visste LlNNÉ ej.
Härförutom anföras ytterligare några karaktärer af mindre vikt. I
tolfte upplagan tillfördes till dessa »Amphibia Nantes» ytterligare
Artedi’s grupp * Branchiostegi», hvarigenom saken än mera
förvärrades. Orsaken till det sista tillägget var, att vissa *Branchiostegi*%
såsom Diodon och Tetrodon, ha förmågan att svälja luft och sålunda
blåsa upp sin kropp. Den på detta sätt uppkomna luftsäcken, som
bildas af oesophagus, tyddes som lunga1, och sålunda troddes de ha
både lunga och gälar, hvadan deras plats lämpligen ansågs vara bland
»Nantes», och då fingo öfriga Branchiostegi följa med på köpet ehuru
de ej företedde något liknande fenomen.
Sedan LlNNÉ sålunda från fiskarne afsöndrat de nämnda formerna,
inneslöt hans klass »Pisccs» fyra ordningar, hvilkas karaktärer
hämtades från bukfenornas frånvaro eller läge. Den första af dessa ord-
1 Linné omtalar, att det var hans korrespondent Dr Garden, som i Sydcarolina
först dissekerade en Diodon och framkom med denna tydning, som af Linnk
accepterades.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
