Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
öfverhufvud taget i alla vattensamlingar, som innehålla slamm. Först
antager det förmultnade slammet en hvit, därpå en svart och
sludi-gen en blodröd färg; så snart det fått detta utseende, alstras därur
små röda maskar, som en tid svänga på sig fastsittande vid botten,
men därefter lösgöra sig, komma till vattenytan och kallas askarider.
Efter några fa dagar ställa de sig uppräta vid vattenytan, blifva härda
och orörliga; skalet brister därpå, och empiden sitter stilla därå, till
dess solen eller vinden kommer den att röra på sig, och då flyger
den bort.»
Det kan knappast betviflas att med empis (§[MC’.?) här afses den
vanliga myggan, helst på ett annat ställe omnämnes, att den hör till
de tvävingade insekter, som framtill hafva en stickapparat. Å andra
sidan har mygglarven tydligen förblandats med andra larver, som lefva
i vatten, t. ex. med de röda larverna af vissa fjädermyggor
(Ckiro-nomus).
Om en annan insekt, som han kallar ant/irena skrifver Aristoteles:
»Anthrenerna bygga cellkakor för sin af komma; om de sakna
vise, bygga de på något upphöjdt ställe ofvan jord, men om de äga
vise, i jorden. Äfven dessa djurs celler äro sexkantiga liksom biens,
men bestå ej af vax utan af ett ämne, som liknar bark och
spindel-väf. Anthrenernas celler äro mycket slätare än bålgetingarnes. De
lägga liksom bien sin af komma, i storlek såsom en vattendroppe,
intill cellernas väggar, vid hvilka de äro fastade. Afkomman utvecklar
sig dock ej liktidigt i alla celler, utan i somliga äro djuren redan
stora, färdiga att flyga ut, i andra finnas puppor (nympher) och i
andra ännu blott larver; exkrementer finnas endast i larvernas celler,
såsom fallet äfven är hos bien; så länge de äro i puppstadiet, äro de
orörliga och cellen tillsluten. I anthrenernas celler finnes bredvid
larven liksom en droppe honung. Deras larver alstras ej om våren
utan på hösten, och de växa mest, då det är fullmåne. Anthrenerna
lefva ej såsom bien genom att samla föda i blommor utan
hufvud-sakligen af kött; de uppehålla sig därföre gärna i närheten af
spill-ning för att fånga stora flugor; när de fångat dessa, afslita de
hufvu-det och bortföra den öfriga kroppen; dessutom gnaga de äfven söta
frukter. Detta om deras näring; i öfrigt hafva de liksom bien och
bålgetingen en vise. Anthrenernas vise är jämförelsevis större än
bålgetingens och biets; den uppehåller sig liksom bålgetingens i boets
inre. Anthrenerna anlägga sitt bo i jorden, hvilken de liksom
myrorna utgräfva. Hos dem förekomma lika litet som hos bålgetingen
några svärmar, utan de ständigt tillkommande unga djuren stanna
kvar i boet och förstora detta, i det de bortskaffa jord. Boen blifva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
