Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det 1754 utgifna arbetet »Museum S. R. Maj. Adolphi Frederici
Regis etc.» är märkvärdigt dels emedan Linné här första gången
konsekvent tillämpar binominal-systemet på djurriket och sålunda
betecknar hvaije anfördt djur med ett släktnamn och ett artnamn, dels
emedan detta äfven genomföres i den svenska parallelöfversättningen,
dock så att, om arten förut har ett svenskt namn, Linné ej söker
intvinga detta i binominalsystemet utan låter släktet ha sitt svenska
namn och arten sitt.
Sedan komma kort efter hvarandra Linnés för hvarje entomolog
välbekanta, för den systematiska zoologien grundläggande fyra
arbeten: Systema Naturae, tionde upplagan (1758); Fauna Suecica, andra
upplagan (1761); Museum S. R. M. Ludovicae Ulricae Reginae (1764)
samt tolfte (och sista) upplagan af Systema Naturae (1767). Härtill
kunna läggas de båda disputationerna »Centuria insectorum rariorum»
(1763) och Bigae insectorum (1775), det sista entomologiska arbetet
af Linnés hand.
Uti tionde upplagan af Systema Naturae, hvilken numera
allmänt blifvit antagen såsom utgångspunkt för binominal-systemets
tillämpning på djurriket, beskrifver Linné ej mindre än 2,102 arter
leddjur från nästan alla då kända delar af jorden..
I andra upplagan af Fauna Suecica beskrifvas 1,691 arter
leddjur1 utgörande ungefar tre fjärdedelar af alla då kända svenska
djurformer (2,267 arter).
Uti tolfte upplagan af Systema Naturae har Linné slutligen
sammanfört alla honom bekanta djurformer. Antalet kända leddjur
har här svällt ut till 2,955 arter. Vid en närmare granskning af dessa
finner man, att 1,915 arter första gängen blifvit beskrifna af Linné.
De öfriga hafva visserligen först blifvit bekantgjorda af andra författare,
men äfven med afseende på dem är det vanligen Linné, som ställt
dem på deras rätta plats i systemet och meddelat en noggrann
beskrifning öfver deras utseende samt gifvit dem deras ännu i dag
gällande artnamn.
Föregående författare hade nästan uteslutande sysslat med sådana
insekter, som genom sin storlek, sina lysande farger, sitt egendomliga
utseende eller sin skadlighet kunnat ådraga sig uppmärksamheten.
För Linné åter voro alla former, små och stora, enkelt eller
praktfullt klädda, af intresse. Han har ej försummat de små och skenbart
obetydliga formerna utan framhåller flerestädes, att dessa hafva lika
1 Till jämförelse mä päpekas, att Linné ej kände mer än omkring 1,300
svenska växtarter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
