Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Linné som läkare och universitetslärare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11
sig under beröring med Boerhaave. Det var naturligt, att
icke mindre Boerhaaves mekaniska sjukdomsteori, än hans
läkemetod skulle anslä Linné, hvars omfattande känne-
dom af naturen och skarpa öga för dess företeelser läto
honom klart inse det nära och innerliga föreningsbandet
emellan den vetenskapliga medicinen och den exakta
naturforskningen.
Det tillhör icke denna skrift att skildra Linnés arbete
■
och framgångar för öfrigt i Holland. Det ligger utom
gränserna för denna afhandling att undersöka den betydelse, som
hans vistelse i detta land och den nära bekantskap han
derstädes, äfvensom i England och Frankrike, gjorde med lärde,
en Gronow, Burmann, van Royen, Dillenius, Ant.
och Bernh. de Jussieu, Réaumur m. fl., utöfvade pä hans
framtida verksamhet som naturforskare. Detta bör lemnas
åt den, som en gång i en framtid vill framställa Linnés
hittills ännu icke i dess inre sammanhang skildrade
sekular-betydelse för naturalhistorien. Här skola vi endast söka
samla några bidrag till kännedomen af Linnés förtjenster
om läkarevetenskapen i hans fädernesland.
När Linné om hösten 1738 återvände till Sverige var
hans namn högt aktadt af utlandets lärde. Det anseende
den unge svenske naturforskaren vunnit och sedan under
hela sin lefnad bibehöll, stod i sin fulla blomning.
„Edert namn, skrifver Sauvages, ligger ständigt på våra
lärdes läppar, öfverallt söker man erhålla och åberopa edra
skrifter, den som eger dem, gömmer och bevarar dem
sorgfälligt. Jag kan uppriktigt säga att Ni i naturalhistorien ären,
hvad Carl den tolfte i krigskonsten, men med den skilnad att
hela* den botaniska verlden är eder för alla tider nndergifvenu 1).
’) »Quod totum orbem botanicum tibi in acternum subjicis". I
bref till Linné den 12 Aug. 1740 (hos Stoever).
*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
