- Project Runeberg -  Carl von Linné som läkare och hans betydelse för den medicinska vetenskapen i Sverige /
98

(1877) [MARC] Author: Otto Hjelt - Tema: Medicine
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Linnés medicinska system

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

98»

à 3 månader, 6) om en person insjuknar i ett hus, blifva de
flesta, om icke alla samboende, deraf angripna, 7) förekommer
endast i Skåne, Blekinge, Halland och Westergötland, men
aldrig i Sveriges nordliga trakter, 8) är icke smittosaml).
Genom sina undersökningar af de förhållanden, ander hvilka
sjukdomen framträdde, fann Linné, att orsaken till dess
uppkomst måste sökas i den säd, som de sjuka förtärde2).
Linné fann tillika, att det varit nyss insamlad säd, som
mest framkallat sjukdomen, men att ju längre den fått ligga
och torka, desto mera hade den förlorat denna sin egenskap
(qus acre avolasset). Då arbetsklassen i Sverige på den
tiden hufvudsakligen begagnade korn till brödföda, ansåg
Linné, att sjukdomsorsaken låg i detta sädesslag. Han hade
deijemte iakttagit, att våta och regniga somrar föregått
sjukdomens uppträdande och drog deraf den slutsatsen, att en
sådan oren säd tillika var starkt uppblandad med ogräs. Bland
dessa trodde han Raphanus raphanistrum, som under våta
somrar blir synnerligen skarp och mycket allmänt vexer i
kornåkrar, vara den egentliga orsaken till dragsjukan. Denna
ört erhöll derföre namnet krampfrö *). Fröna ansågos vara
i detta hänseende verksammast, och Linné hade till och
med anstält försök på kalkoner med skidor af denna ört,
inblandade i deras mat, samt fann att ett af försöksdjuren fick
kramp i sina fötter (uni gallopavonum maxime contracti sunt
pedes). Äfven blefvo höns och svin, hvilka matades med
sådant orent korn, angripna. Hvarföre sjukdomen uppträdde
i paroxysmer, ansåg sig Linné kunna lika litet förklara, som
orsaken till den intermittenta feberns periodiska anfall, „ubi

l) I bref till Sauvages den 22 Nov. 1759, hvaruti han skrifver
quo btinc morbum refers? An vobis etiam innotuit".

’) De raphania (1763).

*) Flora Svecica. Ed. altera. Holniae 1755. 612.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:27:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/linnelak77/0106.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free