Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Linnés medicinska system
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11»
nium, senna, gratiola, dels acria, såsom veratrum, helleborus,
jalapa, ipecacuanha, sambucus, dels siiptica, såsom rheum,
lapathum, dels acida, såsom tamarindus, dels duida, såsom
cassia fist., polypodium, dulcamara. De hithörande medlen
äro emetica, cathartica, diuretica, sudorifera, errhina.
9) Orgastica hafva en stickande lukt, såsom scilla,
al-Jium, cepa, porrum, scordium, alliaria, thlaspi, armoracia,
sinapis, raphanus, nasturtium, erysimum, assa foetida,
am-moniacum.
10) Vvrosa utmärka sig för en frän lukt, såsom datura,
hyoscyamus, belladonna, solanum, tabacum, arnica cannabis.
Utom denna, med afseende å smak och lukt, ordnade
gruppering af de i läkekonsten använda vexterna, finner man
ännu ytterligare i Linnés farmakodynamiska system tio
afdelningar, till större delen upptagande redan anförda örter,
men uppstälda dels efter yttre kännetecken, dels
sammansatta på grund af gemensamma medicinska egenskaper.
Ke-dan i Philosophia botanka hade Linné anfört, att, jemte
vexternas smak och lukt, färgen icke saknar all betydelse vid
bedömandet af deras medicinska användning. Vi möta
derföre bland dessa afdelningar en grupp, som Linné kallar
Colorata, vid hvilken han tillägger, att de röda vexterna
(rubra) vanligen äro stiptica och hindra uttömningarna, såsom
catechu, bistorta, tormentilla, rosae rubr. fi., att de gula
(lutea) inverka på gallan, såsom berberis, frangula, Gmi gutta,
crocus, rheum, lapathum och att de svarta vexterna (nigra)
stilla, blodflöde, såsom hypocistis, fungus melitensis, orobus
niger, anacardium. Man kan härvid icke undgå att finna
i dessa uttalanden en erinring af Paracelsi signaturlära.
Man tänkte sig nemligen, att vexternas yttre form och
utseende äro ett uttryck för den i dem inneboende kraften och
att man vid noggrant iakttagande af vissa egendomligheter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
