Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ste framför allt känna till detta. Flera af de författare, hvilka på
senare tider skrifvit om växter, hafva också i sina floristiska
arbeten nämnt platsen och jordmånen, där de förekomma, och
sär-skildt har detta upptagits af Praeses i hans skrifter Hortus
Clif-fortianus, Hortus Upsaliensis och Species plantarum. Man kan
sålunda med säkerhet antaga, att växter, som förekomma i samma
klimat och jordmån, äfven kunna odlas på samma sätt.
Härefter får författaren tillfälle att beskrifva de olika slags
klimat, jordarter och växtplatser, som i detta arbete omtalas.
Hvad klimatet beträffar, så urskiljer han åtta regioner från
ekvatorn till polerna, af hvilka till exempel den indiska omfattar
de tropiska länderna i Asien, Afrika och Amerika, hvarest ingen
vinter finnes, och där växterna blomma vid en temperatur af 28—
32 grader; den södra från Aethiopien till Godahoppsudden, som
har vår, då vi hafva vinter. De från denna region härstammande
växterna, som vi odla, afvika då ej från sitt vanliga
utvecklings-sätt och blomma således vid tiden för vintersolståndet. Till
Me-delhafsregionen höra växterna från södra Europa; den norra
regionen sträcker sig från Lappland till Paris, och slutligen den alpina
med hela världens fjälltrakter, hvilka under den varmare årstiden
delvis åro betäckta af snö, hvarest en kort sommar aflöser den
långa vintern, och där växterna hastigt uppkomma, blomma och
bringa sina frukter till mognad.
För kännedomen om växtplatserna anföres Stationes plantarum.
Jorden indelas som vanligt uti sand, lera, mylla och krita, men
ockra hör ej till hortikulturen, då den knappast kan framalstra
någon enda växt.
Hvad lokalerna angår, så uppräknas lämpliga sådana för
växter, som lefva i och vid vatten, på skuggiga ställen, fält och berg,
och sist nämnas parasiter, hvilka ej växa i jorden utan på träd
och örter, af hvilka de hemta sin näring.
Tredje kapitlet är speciellt ägnadt åt beskrifningen af den
botaniska trädgården. Där finnas sålunda föreskrifter, huru en
sådan skall anläggas; hvad som bör iakttagas i afseende på
jorden och dess blandning; på hvad sätt ett orangerie med dess
byggnader och växter skall inrättas för att blifva mest gagnande; huru
frilandsväxter skola planteras och skötas; behandlingen af
krukväxter; huru växterna skola vattnas; skadedjur i drifhusen;
frösåddens riktiga verkställande; hvad trädgårdsmästaren i sin
befattning har att iakttaga, och slutligen bifogas en förteckning öfver
alla den tiden brukliga trädgårdsredskap.
Stcederus. 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
