Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Det wore önskeligt, at mineralogie, botanique och zoologie en
gång så nödige kunne blifwa wid wåra academier, som nu historien,
metaphysiquen, logica och moralen, så at hwar philosophiæ
magister måtte förstå sin physique och naturkunnoghet; då wore
redan grunden lagd til all oeconomie, men icke förr.
Ty Herrar Magistri blifwa merendels alla Prästmän,
planterade öfwer hela riket, mäst på landsbygden.
Åhöraren i socknen upptäcker allt för sin präst, så att, om
han wisste det minsta malmstreck i socknen, dölgde han det icke
gerna för prästen, som då kunde och wille urskilja malmens art
och godhet till publici nytta. Således skulle på några år
upptäckas mer i bergswäsendet, än eljest i långa tider.
Då skulle man få se häckar af allehanda slags buskar
besatte; trägårdar anlagde; ängar med hwarjehanda frö besådde;
åkrar med färjegräs och andra nödiga wäxter utsirade, då han
sjelf förstode och älskade saken. Ty gemene mans hog och pung
tilllåter inga försök at anställa, men antager alt hwad som han ser wid
sin kyrka lyckas för sin präst. Då skulle man se, att bonden
lärdes hwad til bröd tiena kunde i dyr tid, så att han lättare
kunde finna i siukliga tider husmedel hos sig wäxande.
Då skulle rön om insecters, foglars och djurs natur blifwa ett
oskyldigt tidsfördrif för honom om sommardagen på den liufwa
landsbyggden, då dessa ting också blefwe wärdigare att åskådas».
Dessa Linnés tankar och förhoppningar blefvo lyckligtvis ej så
långt efteråt äfven en verklighet, då nämligen den storsinte och
patriotiske brukspatronen Erik Borgström i Varmlartd år 1759
anslog en större penningsumma till inrättandet af en sådan
professur. Några utdrag ur ett till konungen ställdt förslag
om dess beskaffenhet torde bättre än något annat visa, huru
Borgström tänkte sig denna institution i verkligheten, och huru
han önskade att dess innehafvare, genom föreläsningar och
praktiska öfningar, bäst skulle befrämja välgörarens ädla och
fosterländska syftemål.
»Jag har öfwertygats», skrifwer han bland annat i denna
inlaga, »att rikets wälstånd och styrka stödja sig på myckenheten
af goda inwånare. Myckenheten af folk lärer näpligen ernås utom
ymnogt förråd af lifsmedel och andra för menniskjans tarfwor
och behof.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
