Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
komma, som kallas Oeconomie, ty vi nödgas alla af invärtes
drift söka vårt underhåld, såsom det första och förnämsta bland alt.
Ehuru nu denna vettenskapen är den nödigaste och
ound-gängeligaste, så har likväl ingen, jag vet ej af hvad oblidt öde,
mera legat i träde, om icke där af, att ömnogheten af förrådet
och okunnigheten af egit goda, giort inbyggarena villrådige.
Att denna nödigaste och angelägnaste vettenskapen en gång
må blifva bygd på orörlig grund, är nödigt, att trenne bergfäste
hörne-stenar henne underläggas.
Den första är, att rätt skillja och kiänna hvart och ett
ska-padt slag af Jord och Stenar; af Örter och Trän; af Insecter,
Fiskar, Foglar och andra Diur.
Den andra, att utforska hvart och ett till art; förökning; rum;
underhåll; natur och skyldskap.
Den tredje, att underrätta sig om hvart* och ett till.sin
beställning, underhafvande och öfverhet i den stora verldens police.
Då vi detta vunnit, få vi först bergfast grund för vår egen
oeconomie, som intet annat är än Natur al-kunnigheten lämpad till
menniskans förnödenheter. Fattas en enda led eller länk i
natu-• rens kädia, den vi böre nogast föllja, fare vi straxt vilse i mörka
skogen; vi stöte oss emot stenarne, rifve oss af törnen, fastne i
dyen och Satyrerne grina åt oss som projectmakare.
Detta har jag länge sedt och derom sökt öfvertyga mina
åhörare, under det mine k. landsmän i senare tider med nitisk
svett sträfvat att arbeta sig fram genom hårdaste hällebärgen;
jag har ock tydeligen fattat, att om denna vetenskapen skulle få
fast grund, borde den byggas vid lärosäten, på naturalhistorien,
och därifrån sedermera utplanteras öfver hela riket, men icke
kunnat begripa, att de hälsosammaste förordningar allena uträttat
mera för en landtman, än för en skeppare att undvika de
fördolde ref och oförväntade stormväder. Men som de mäste
studerande lämna sig merendels helt och hållet till de philosophiske
vetenskaper, hafva de tyckt sig gå ur vägen, om de af en annan
facultet skolat låna eld till sin vishet; hvarföre jag ock nedsläpt
händeme, och min hog har stannat mer vid en blott önskan, ån
tillförliteligit hopp, att en gång se den dag, på hvilken en sådan
sanning måtte uppdagas.
Den Allrådande, som styrer folks öden, giör ofta inom
aftonen det man ej förmodat på en hel mansålder. Han gifver och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
