- Project Runeberg -  Linnéporträtt vid Uppsala universitets minnesfest på tvåhundraårsdagen af Carl von Linnés födelse /
16

(1907) [MARC] Author: Tycho Tullberg - Tema: Universities
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Historisk redogörelse för viktigare Linnéporträtt och deras förhållande till hvarandra

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


I en annan handskrift, aftryckt i Egenh. ant. (s. 86), säger han ungefär
detsamma i öfrigt, men första meningen har där följande lydelse: »Portraitet,
som står framför Philosophia Botanica 1751, är ibland de bästa. Men det
som Wettenskaps-Academien lät måla 1774 kan föga förbättras.» Enligt
Fries, (a. a., D. 2., s. 250), står dock i Linnés anteckning »intet förbättras».
Med porträttet i Philosophia botanica menar Linné Bernigeroths
kopparstick och med det, som Vet. Akademien lät måla 1774, Kraffts oljemålning;
och orsaken till den första punktens olika lydelse i dessa båda anteckningar
är tydligen den, att den senare är gjord efter sedan Kraffts porträtt målades
år 1774.

I de biografiska uppgifter, Linné sändt till Vet. Akademien i Paris,
lämnar han äfven en beskrifning på sitt utseende, hvilken jag haft tillfälle att
se i afskrift hos prof. Fries. I denna upprepar han ungefär detsamma som
i de föregående, men med några förändringar. Sålunda lyder den första
punkten i denna beskrifning så: »Effigies Roslini optima» (Roslins porträtt
är det bästa). Denna beskrifning är sålunda utförd efter sedan Roslin 1775
målat det porträtt af Linné, som nu finnes i Versailles, och detta har tydligen
gjort ett så starkt intryck på Linné, att han nu ansett det öfverflödigt att
nämna så väl Bernigeroths som Kraffts porträtt. I den ifrågavarande
anteckningen säger han om håret, att det hvarken är rakt eller krusigt; hans
tidigare uppgift får väl sålunda modifieras därhän, att det var något vågigt.
Vidare tillägger han om ögonen, att de voro vänliga och muntra (»blandi,
hillares») samt nämner, att ögonbrynen voro bruna. Slutligen säger Linné
i sin Iter ad exteros (se E. Ährling, Carl v. Linnés ungdomsskrifter, 2:dra
serien, s. 380) på tal om kvinnorna i Lybeck: »Mest alla foeminæ naso
recto ut meo» (nästan alla kvinnor ha rak näsa såsom jag), hvaraf man
synes ha rätt att sluta, att Linné verkligen hade rak eller i det
närmaste rak näsa, såsom också är förhållandet på flera goda porträtt, under
det att på andra, äfvenledes goda, näsan är mer eller mindre krökt.
Jag kan ej finna annat, än att böjningen, åtminstone där den är mera
utpräglad, beror på konstnären, som fann denna form vackrare och — kanske
förnämare.

Flera enstaka uttryck, som röra Linnés utseende, torde nog finnas hos
olika författare, men så vidt jag har mig bekant, är det blott en, som något
närmare sysselsätter sig därmed nämligen Chr. Fabricius (Deutsches Museum,
1780, B. 1., s. 433). Han vistades i Upsala 1763 och 64 samt säger om
Linnés utseende vid denna tid, således då Linné var 56 år, ungefär följande:
»von Linné var temligen liten och som han gick något böjd, såg han mindre
ut, än han i själfva verket var. Han var eljest väl byggd, men mager, och
när jag lärde känna honom, hade redan den tilltagande åldern fårat hans
panna. Hans ansiktsuttryck var öppet, nästan alltid gladt och visade stor

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 09:02:25 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/linneportr/0030.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free