Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3
i första hand stå. att inhemtas, och
han intager sålunda till allmänheten
samma ståndpunkt som de gamla
mästarne från Renaissancen, med deras
privilegierade visdomsskatter. Så var
exempelvis fallet då for icke
längesedan Michelet och Quinet höllo sina
genialiska föredrag; hvad
innevarande tid beträffar, skola vi sysselsätta
oss åtminstone med en likartad
företeelse.
Egnar nemligen åskådaren en, om
ock f]j-gtig blick åt utsidan af den
rörelse som nu under den litterära
saisonen pågår i College de France,
undgår han icke att anslås af vissa
egenheter. Isynnerhet tvenne dagar
hvarje vecka visa sig åhörarne mera
talrika; hos de flesta röjes då ett
mera spändt intresse. En hop
fremlingar af blandade nationaliteter
i-genkännes äfven och framför allt
saknas icke representanter för det sköna
könet. Enhvar hastar att vid ett
bestämdt klockslag vara tillstädes och
en större tystnad än vanligt
herrskar uti den rymliga sälen, der man
omsider sammanträngt sig.
Ändtligen öppnas en dörr i fonden
bakom det skrank, som åtskiljer
au-ditorernas bänkar från professorns
plats, och en medelålders man
inträder, helsad med handklappningar.
Öfver hans ädla drag far härvid
intet tecken »f smickrad fåfänga; han
intager sin stol och föreläsningen
begynner. Och ju längre den
allvarli-ga rösten ljuder, desto mera fängslas
uppmärksamheten ; från månget öga,
förr slappadt af lefnadströtthet, skju-
ta blixtar, och i månget annat
skymtar en tår. Och då timmen gått till
ända och skaran åter skingrats,
skiljas de flesta med det intryck att de
gå bort bättre än då de kommit.
Den lärde som föredragit, äv
Édouard Laboulaye, och ämnet han
framställt, har gällt Frankrikes moraliska
och samhälliga pånyttfödelse.
Frankrikes moraliska och
samhälliga pånyttfödelse? — hör jag någon
läsare utropa — ack ! det ämnet är ju
icke nytt! Det har ju varit föremål för
praktisk handläggning af alla
revo-lutionsmän under sjuttio år, ända från
Mirabeau till Napoleon III? Och af
huru många tänkare och skriftställare
af de mest olika skiftningar,
begj^n-nande med J. J. Rousseau och
slutande med Louis Blanc, har det icke
dessutom i offentlig diskussion
behandlats ?
Så är det i sjelfva verket ; men
icke destomindre är frågan, sådan den
af Laboulaye uppställts och utföres,
i åtskilliga hänseenden väsendlligt
afvikande från hvad som förr yttrats.
Han gifver densamma en på samma
gång mera djup oph omfattande
betydelse än de flesta män hvilka
uppslagit detta stora program; de
läror han utlägger skulle i sjelfva
verket, faktiskt tillämpade, skapa ett
nytt land och nya medborgare,
medan flertalet af andra theorier haft
till syfte en mera skenbar än
verklig transformation. Hans åsigter
bära derutöfver en innerlig
üfvertygel-ses prägel och tala till hjertat; der-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
