Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8
da i högre grad än han sjelf anar,
tillkommer honom här betydelsen af
en omgestaltare af de vanliga
fransyska föreställningarne, ja, den af en
reformator. Mången af den ungdom,
som lyssnar till hans ord, skall,
inträdande uti det allmännas tjenst,
söka att verka uti den angifna
riktningen, liksom icke få redan gjort
det. Och detta gäller icke blott om
Fransmän; vetgiriga fremlingar,
till-egnande sig de allmänna principerna,
sprida dem öfver Europa och ur det
frö, som i lärosalen utsåtts,
uppspira uti vidsträckt omfång verkningar,
hvilka för sin tillvaro ha alt tacka
Laboulaye.
Men — döljom det ej — å en
annan sida har icke heller den
opposition, hvilken är oskiljaktig från
hvarje reformatoriskt sträfvande,
underlåtit att göra sig gällande. Frånvaron
deraf vore ock oförklarlig i anseende
till Laboulayes afgjorda ståndpuukt;
ja uti en omgifning, sådan som den
fransyska, vore den mera än
annorstädes omöjlig.
Obenägenhet emot honom finnes
uti flera kretsar; främsta rummet
intager den tanklösa hopen, hvilken
utan pröfning antagande allt fransyskt
såsom förträffligt, dessutom genom i
många former framlagdt smicker
in-söfts i tron på nationens afgjorda
öfverlägsenhet öfver andra. Ännu
mindre gynsamt stämde äro det
Napoleonska systemets anhängare; de se
uti lärorna direkta anfall emot det
bestående. Och ibland
framåtskridandets män sjelfva, hvilka differen-
ser! Republikanarne af 1793, den
röda jemlikhetens och det eröfrande
Frankrikes apostlar — och de äro
icke få — betrakta Laboulaye såsom
en puritan och angloman; filosoferne
och forskarne i politiken, liksom de
uti naturvetenskaperna, finna honom
föga bättre än en sedelärande
drömmare. Vill man i sjelfva verket se
hvilket svalg åtskiljer dessa, —
betraktade uti den mest högstämda och
idealistiska personligheten i deras
leder — och Laboulaye, må man blott
erinra sig Michelets system och de
motsatser detta innesluter i förhållande till
den förres åsigter. I sanning, de äro
diametrala; Frankrike, dess forntid
och framlid, uppfattas här af två
antipoder.
Denna fond af olika meningar,
ehuru vanligen bekämpande
Laboulaye inom publiciteten, har någon
gång äfven gifvit sig luft vid den
mundtliga lärare-verksamheten och
midt under triumfen uttalat sitt
ogillande. Den som skrifver dessa
rader, har vid en eller annan lektion
hört stampningar blandas med
bifallsropen. Men — vare det sagdt till
de olika täukandes beröm, liksom
å andra till ett intyg öfver den
aktning läraren förmått tillvinna sig
— sådant måste dock hänföras till
enskilda undantag, och stumhet har i
de flesta fall varit det enda sätt,
hvarpå antagonisterna gifvit sin mening
tillkänna under yttringarne af
syrn-pathi. *
* Utom Collége de France’8 område.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
