Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
45
kap. R. B., nemligen genom det af
hr N. anförda kongl, brefvet den 27
Augusti 1772, hvarigenom
användandet af tortur och pinorum blef
förbjudet. I Flintbergs
"Lagfareuhets-bibliothek" (del IV s. 553) citeras
nemligen ett, af hr N. icke omtaladt,
kongl, bref till Svea hofrätt af den
21 December 1774, för hvars
innehåll Flintberg redogör med följande
ord: "Uppå hofrätten? underdåniga
förfrågan, om icke, enligt 17 kap. 37
§ R. B., samt då förvaringsrummen
eller fängelserna i Sverige voro af
flera slag, en del ljusa, varma och
någorlunda beqvämliga, en del åter
mörka och kalla, liknande vanliga
källarehvalf, mera eller mindre under
jorden belägne, der de eljest nödige
utrymmen och beqvämligheter
saknades, dessa sednare måtte få nyttjas,
åtminstone i mål, som rörde
förräderi, uppror, röfveri och tjufnad,
e-när de häktade tned så bindande
liknelser och omständigheter voro
besvärade, att de redan med halft
bevis och deröfver voro till gerningen
bundne; gaf kgl. Maj:t till nådigt
svar, att dess författning af den 27
Augusti 1772, angående pinorums
afskaffande, vore så tydlig och klar,
att ingen vidare förklaring deröfver
behöfdes". Att konungen genom
detta svar ville hafva inskärpt, att
äfven de "mörka och kalla"
fängelserummen vore inbegripna bland de i
1772 års bref utdömda "pinorummen",
synes vara otvifvelaktigt, helst när
ett yttrande af den nästan samtidige
Calonius dermed jemföres. I sin 1790
utgifna afhandling "De elicienda in
foro criminali reorum confessione" §
9 säger Calonius nemligen, bland
annat: "När domarene utaf den lilla
skugga af tortur, som de trodde sig
hafva funnit i det dem medgifna
varsamma och omtänksamma bruket af
svårare fängelse hade hemtat
anledning att, kasta de anklagade i
mörka, orenliga och underjordiska
fängelser, och sålunda plåga dem med
stank och köld, så stäljade konung
Gustaf 111 denna omensklighet redan
vid början af sin regering sålunda,
att han till och ined befallde, att
des-sfi olycksbringande samt emot den
sanna friheten stridande svårare
fängelserum skulle belt och hållet
förstöras. Kgl. Iirefv. tf. 27 Aug. 1772".
— Beträffande stadgandet om
ankla-des insättande på bekännelse i det
af Gustaf IV Adolf lika ensidigt
utfärdade kongl, brefvet den 22 Mars
1803, hade väl ock varit skäl för hr
N. att anmärka, hurusom detsamma
är oförenligt med den då ännu i
Sverige gällande föreskriften i 15 § af
1772 års regeringsform: "skolandes
ingen, eho han vara må, länge
hållas i arrest, utan att ställas under
ransakning och dom". — Hr N.
yrkar naturligtvis, att insättandet på
bekännelse måtte, såsom en
qvarlefva af torluren, afskaffas i Sverige,
samt föreslår i stället införande af
polisuppsigt öfver sådane personer,
hvilkas insättande på bekännelse
kommit i fråga. Förenande oss häri på
det varmaste, såvidt förslaget har sin
tillämpning i Finlana, kunna vi ej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
