Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
59
pi||et, om dessa partiklar (§ 56), ulan
blott määräsanat, men väl t. ex.
ad-verbia loci (p. 150), likaså ej heller
den allmänna benämningen
particu-lae, endast avukot (p. 163), men
deremot, t, ex. particulae expletivae !
tvenne gånger på bokens sista sida).
Att dock, oaktadt flertalet af de
vigtigaste latinska termer är
bortletn-nadt, ingen synnerlig brist på
fremmande konstord kan sägas vidlåda
hr C:s grammatik, finner man redan
af den massa dylika benämningar på
en hel hop specialiteter, som vi
ofvanföre uppräkuat, hvartill ännu
kunna läggas uttrycken : a privativum, a
intensimm, a copulativum, a
euphoni-cum (p. 129, 130), spiritus asper och
lenis fpp. 4, 6), elisio och contractio
(p. 5), krasis ip. 6), •enklitika (pp.
8. 11, 14), "thorn, proklilika (p. 13),
heteroklila, metaplasmos (p. 32),
syn-kope, metathesis (p. 103), anastrophe
(p. 163), o. s. v. utom den
öfvermåttan slora mängd af latinska
beteckningar (t. ex. för genitivus-: p.
148—151, dativus p. 151-152, o.
s. v.), som i "lyhy lauseoppi" står
att anträffas.
Af allt detta, — och vårt
uppräknande af inkonseqvenserna gör dock
ingalunda anspråk på någon
fullst.än-dighet, — synes klarligen, huru
likgiltigt, för att icke säga vårdslöst,
hela den graininatikaliska lerminologin
i hr C:s ifrågavarande grekiska
språklära blifvit behandlad, —ett fel i
boken, hvarigenom en verklig
"bäm-mennys" åstadkommits’, som förf.
lätteligen kunnat undvika, om han full-
gjort, hvad ban i "Esipuhe" försäkrar,
d. v. s. konseqvent hållit sig till
"samo]a kieli-oppisia sanoja, kun J. G.
Geitlinin latinan kieli-opissa ön
käy-tettyDetta har ban dock, sin bok
till icke ringa men, behagat i hög
grad uraktlåta.
Så förtjenstfullt det också för en
skolbok är, att icke vara belamrad
med några öfverflödiga
oväsendtlig-heter, lika bristfälligt är det å andra
sidan, om deri saknas hufvudsakliga
och väsendtliga läror. God
anledning till denna anmärkning gifver oss
hr C:s framställning af grekiska
språkets syntax. Förf. har med allt skäl
kallat denna del af sin bok "fy/iy
lauseoppi ty den är väl så "lyhy"och
"niukka", att den icke rimligtvis
kunnat vara mera knapp och
hopskrum-pen, att icke säga andefattigare; — ja
vi gifva förf. obetingadt rätt, då han
befarar, att "lause-oppia kukaties
mo-nikin moittii liika lyhyeksiBland
antalet af desäa "moiltiat" lorde
äfven undert. få räknas. Anmärkta
knapphändighet säger förf. vara
föranledd deraf, att han vid
framställningen af grekiska språkets satslära
byggt på den förutsättning, att
grammatik-läsaren allaredan hunnit blifva
hemmastadd i latinska syntaxen,
hvarföre han hufvudsakligast framhållit
blott sådana syntaktiska egenheter,
genom hvilka det förstnämnda
språket skiljer sig från det latinskn.
Nekas kan icke heller, att detta
förfaringssätt haft sina goda skäl för sig,
alldenstund latin-undervisningen
föregår den i grekiskan. Men då hade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
