- Project Runeberg -  Svensk literatur-tidskrift. 1865 /
86

(1865) [MARC] With: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om Finmarkens natur och folk, af Th. M. Fries

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

86

Om Finmarkens natur och folk.

Det är en gammal anmärkning, att hos få nationer
lusten för resor torde vara så stor och liflig som
bland oss Svenskar, och att till följe deraf ett i
förhållande till vår ringa folkmängd betydligt antal
personer företaga längre eller kortare Utflygter utom
fäderneslandets gränser. Årligen utgår från Sverige en
ström af resande, bildande ett biflöde till den stora
turist-flod, som, mångfaldigt förgrenad, utbreder sig
öfver kontinentens olika trakter, och nästan hvarje
Svensk känner sig mer eller mindre intagen af begär
att få ryckas med af denna flods oroliga vågor. Bland
de bildade klasserna skulle säkerligen mången känna
sig nästan förlägen, såvida han ej varit nog lycklig
att längre eller kortare tid hafva andats främmande
luft, hafva beundrat s vanorna i Alsterbassinen
eller Sixtinska Madonnan i Dresden, hafva hänryckt
kringvandrat i Tuilleriernas höga salar eller mödosamt
uppklättrat till Rigis spets - eller, om lyckan varit
ännu mera blid, hafva gungat i Venedigs gondoler eller
sett röken hvirfla ur Vesuvii krater. Vare det långt
från mig att förklenande tala om dessa färder till
främmande land; tvärtom är jag den förste att villigt
erkänna deras både nytta och behag, men fördölja kan
jag dock ej, att jag mången gång tyckt mig finna,
att vi äfven härutinnan ej sällan göra oss skyldiga
till vår nationella svaghet att högt uppskatta det
främmande, under det att vi, ofta af okunnighet,
ringakta vårt eget. Hvilken Svensk turist ville
väl befinnas okunnig, när talet gäller Gastein,
Staubbach eller Isola bella - men huru mången sådan
känner, hvilka skatter vårt eget land kan uppvisa,
eller eger ens en aning om vårt broderlands stolta
natur? Trollhättan och Angermanelfven äro visserligen
väl bekanta - men Njommelsaska och Tennforsen,
Riukan och Vörungen - namn, välbekanta för Albions
vidtberesta so-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:29:29 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/littid65/0092.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free