- Project Runeberg -  Svensk literatur-tidskrift. 1865 /
333

(1865) [MARC] With: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Qvinnans rättsliga ställning enligt forn-Romersk och Germanisk rätt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

333

sättet för äktenskapets afslutande. Dervid är den i
sakrätten vanliga formen, mancipatio, med obetydliga
modifikationer öfverflyttad på äktenskapets
afslutande. Fadern eller målsmannen uppträder
såsom säljare, brudgummen såsom köpare ocb flickan
är föremålet för köpet*); fein Romerska medborgare
fungera såsom högtidliga vittnen och den till skenbar
kontroll öfver det riktiga erläggandet af köppriset
erforderlige libripens får ej fattas. Köparen kastar
såsom symboliskt köppris ett mynt (as) på den våg,
som libripens håller. Liksom en res mancipi genom
mancipatio öfvergår till köparens egendom, så öfvergår
en filta familias genom coemptio i brudgummens manus.

Fullkomligt motsvarande är den väsendtliga delen af
äktenskapets afslutande hos Germanerna, och det hos
alla de folkstammar, som böra hänföras till dem. Så
talas i de Isländska och Norska lagarne om kona mundi
keypt, Laupa kono mundi, i Tyska medeltidsurkunder om
Kauffen der Frauw; hos Frankerna egde ett högtidligt
försäljande af dottern till brudgummen rum mot ett
fingera d t pris (solidas et denarius).

Dels af äktenskapsaftalets vigt, dels af
dess juridiska natur följer att serskilda
öfverenskommelser före-gingo det egentliga afslutandet
af äktenskapet. Äfven här måste parallelen med
sakrätten fasthållas. Liksom vid köpsafhandlingar
löftet att öfverlemna saken och aftalan-det af
köppriset föregå sakens tradition, så afhandlas äfven
före brudens öfverlemnande till mannen mellan honom
och hennes anförvandter och aftalet slutes genom
åtagandet af ömsesidiga f örpligtelser.

*) Vi hafva ej velat ändra den Tyska författarens
uttryck, ehuru det med skäl torde kunna sättas i
fråga, huruvida någon tid funnits då, vare sig hos
Romarne eller Germanerna, vid äktenskaps afslutande
qvinnan betraktats rentaf såsom en vara, cm ock
formen obestridligen var i det närmaste densamma,
som vid köp. Här är likväl ej platsen att närmare
undersöka denna fråga. Vi vilja endast anmärka, att
betydande auktoriteter framställt en från författarens
afvikande åsigt i detta afseende.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:29:29 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/littid65/0343.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free