Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Finsk Häfdateckning, af -ll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
414
det med de fleste af den tidens t. o. m. mest utmärkte
män. Det är deras öde att för oss framstå blott
såsom namn och typer - intet mera. Man kan kanske
angifva deras politiska ståndpunkt, inordna dem under
partierna, men såsom karakterer stå de i alltför lösa
drag tecknade för våra ögon. Och detta kanske till
lycka för mången stor herres minne, men till men för
häfden, som förlorar i lif och åskådlighet.
Hur är det ej t. ex. med den store marsken Clas
Fleming. Vi ega nu troligen allt hopsamladt, som kan
sprida ljus öfver hans lif; vår förf. har gjort en
sammanställning af dessa fakta och han synes benägen
att se honom i en rätt fördelaktig dager. Men vi
tillstå att vi ändå ej blifvit stort klokare på
den mannen. Var det t. ex. verkligen förenligt med
hans karakter i öfrigt att af blott hängifvenhet för
legitimitetens idé offra allt, äfven sig sjelf? Var
han, såsom en författare så besynnerligt har sagt,
"en blott na-turmagt, iklädd menniskoskepnad - med det
ordet: Kungaval d e inskrifvet på sin panna"? Eller
var icke snarare legitimiteten blott en mask för
det obändiga trots, som icke ville fördraga någon
annan herre än den, som var långt borta, och icke
var skapad att befalla? Vi tro, att det är svårt, ja,
nästan omöjligt att döma härom. Men att angifva till
hvad genus och species af tidens män han hörde, torde
vara lätt nog. Han var af det äkta aristokratiska
slägtet och dertill af dem, som gerna ville vara
godsherrar på Estniska vilkor. Och i honom föll de
idéernas främsta stöd - till lycka för Sverige. Ty när
Clas Fleming var död på Pojo gård, då fanns der ingen,
som kunde hålla Sigismund och aristokratien uppe. Carl
blef herrskare i Sverige. Finlands eröfring var sedan
ett lättare verk, ty Sigismund var just mannen att
visa dem, som ännu trodde på honom, att de kämpade
för en ohjelplig sak, för en liflös idé.
Det bästa och mest intresseväckande af Herr
Ko-skinens arbete är onekligen den i sista delen
gjorda framställningen af de sista legitimisternas
öden i Finland. Är förfis teckning af Arvid Stålarm
och hans vänner fullkorn-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
