- Project Runeberg -  Svensk literatur-tidskrift. 1867 /
309

(1867) [MARC] With: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Literär-historiska skrifter: Svenska Akademiens Handlingar. Fyrtiondeförsta delen. - Grunddragen af Svenska Vitterhetens hsitoria af B. E. Malmström. Första delens senare häfte och andra delen. - Den Finsk-Svenska litteraturens utveckling af G. Lagus. Af C. R. N.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

309

Augustin Ehrensvärds, Sveaborgs grundläggares, tal
om «Ung-domens uppfostran till krigsmän», ord, öfver
hvilka våra dagars gymnastik- och skarpskytte-ifrare
troligen skola glädja sig. Der heter bland annat:
«Vi som hafva den äran att kalla oss fria svenskar,
låtom oss ransaka våra historier: vi lära finna
att våra gränser, vår makt och myndighet icke haft
sin tillväxt genom andra medel än genom en svensk
tapperhet, förstärkt med vetenskap och erfarenhet:
värjan är den, som satt oss i jemnvigt med de
mäktigaste folkslag, och det är ännu deri, som
skall bibehålla vår gamla myndighet: allt ombyte är
farligt. Yi uppodla icke våra länders råämnen för att
låta vår gamla heder rostas, utan för att ge värjan
makt och eftertryck, när hon behöfver. Låtom oss ock
betrakta vår tid och straxt begynna uppfostra våra
efterkommande till förnuftiga soldater, på det vi
med tiden icke må bli tvungna att ge främmande den
makt och myndighet, som alltid grönskat i svenska
händer«. liit hör äfven fragmentet ur J. F. Kriigers
förträffliga stats-ekonoiniska tal år 1758 «0m
folkbristens orsaker, verkan och hje!p«, anfört å
sidan 464 o. ff. Äfven vår tids poeter hafva ett
och annat att lära af frihetstiden, såsom man kan
finna af Olof Bergklints sid. 526 anförda, ganska
förträffliga åsigter om skaldekonsten, samt äfven i
Dalins, ur Vitterhetsakademiens handlingar, sid. 512
anförda ypperliga tirad om den s. k. li-centia
poetica. Han säger der: «bland orsakerna dertill
(att svenska skaldekonsten ännu icke hunnit ur sina
barndomsår) är i synnerhet ett gammalt missfödsel.,
som kallas T^icentia Poetica, hvarmed man tror sig
vara berättigad att mer få vara vårdslös i bunden
än i obunden skrifart; till belöning för det man är
så artig och skrifver verser, menar man sig fritt
få fela: det ankommer ej så noga på ett vridet ord,
ett vridet rim, en vriden mening, läsaren håller väl
till godo: Licentia Poetica bör hugna skalderna med
den förmån, att ej vara så tvungna etc. Men jag vet
sannerligen icke hvar de tagit detta privilegium:
af de gamla goda poeter hafva de det icke fått: ej
heller af de bästa nyare på andra orter: förnuftet och
skaldekonstens art gifva dertill ingen anlednings I
sanning, gyllne Svensk Liter,-lidskrift. H. V. 1867,
20

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:29:31 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/littid67/0317.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free