Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svenska Statsrättsförhållanden. Af H. L. Rydin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
423
gen, är, huruvida kyrkomötet skall deltaga
i lagstiftningen om de till universiteten
och elementarläroverken anslagna inkomster och
fastigheter, samt hospitalshemman, eller detta skall
anses såsom en allmän lagstiftningsfråga.
Vid bedömandet af, hvilka bestämmelser i de adeliga
privilegierna qvarstå såsom egande den giltighet,
att vid fråga om lagstiftning sådana, som beröra
deri omtalade rättigheter, skola såsom Ridd. och
Adelns privilegier, anses erfordra dess bifall
jemte konungs och riksdags beslut, kan man utgå
från två olika synpunkter. Man kan nemligen å ena
sidan anse, att allt i privilegierna, som ej blifvit
genom i laga ordning med de fyra ståndens samtycke
stiftad lag uttryckligen ändradt eller upphäfdt,
qvarstår såsom privilegium och bildar en gräns för
lagstiftande maktens behörighet i dithörande ämnen,
så att den utan Ridderskapets och Adelns samtycke
icke får gå i en riktning, som strider emot hvad i
privilegiernas bestämmelser innehålles. A andra sidan
kan man anse allt, hvad som upphört att vara ensamt
ståndsprivilegium, priva lex, och gjorts gällande för
medborgare i allmänhet samt uppgått i den allmänna
lagstiftningen eller af denna beröfvats all betydelse,
upphört att ega giltighet såsom privilegium. Som
förf. i sin framställning af de adeliga privilegierna
ej fasthållit någondera synpunkten, utan omvexlat
synpunkt efter behag, samt dessutom gjort sig skyldig
till ofullständiga uppgifter och oriktiga citat,
vilja vi, innan vi redogöra för det resultat, hvartill
förf. kommit, tillse, huru i ena eller andra fallet
frågan ter sig. De bestämmelser, som i Ad. Priv. 16
Okt. 1723 innehållas, afse först re al privilegier,
som åtfölja frälsejorden, hvilka afharidlas i §
7, hvad rör reel patronatsrätt; gg 8, 9, 10, som
uppräkna friheter, som tillkomma olika frälsejord,
samt säteriegares rätt att flytta säterifriheten,
sammanlägga säterier, och afhysa eller sammandraga
rå- och rörshemman; § 11 om egares af frälseränta
lösningsrätt; g 16 om rätt till bärande träd;
g 18 om utpantning af och förmånsrätt för räntor
hos frälsebönder; g 20 frälsehemmans förmedling; gg
24-27 om garantier för frälsejordnaturens orubblighet;
af hvilka g 26, som gäller förverkadt frälsegods och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
