Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svenska Statsrättsförhållanden. Af H. L. Rydin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
441
vi kasta en blick på sjelfva representationsfrågan,
sådan den i sina grunddrag utvecklat sig. Hvarje
stor fråga - och hvem vill förneka denna egenskap
åt den fråga, som skall bestämma organisationen af
folkrepresentationen på ett satt, som vidmakthåller
en god nationalande och möjliggör den samverkan mellan
styrelse och folk, af hvars kraft och ändamålsenlighet
ett älskadt fosterlands framtid beror - framträder
till en början i en idealisk dager; de, som befatta
sig med den, anses för ideologer; frågan faller, den
reser sig åter upp; faller, men vinner allt större och
större understöd, till dess man ej längre anser sig
böra bestrida sjelfva syftet; den kommer in i ett nytt
stadium; det mål, dit man vill sträfva, erkännes såsom
godt, men man kan ej taga steget med ens, man bör taga
hänsyn till förutvarande och bestående förhållanden;
man försöker det ena förslaget efter det andra för
att åstadkomma den sammanjemk-ning i meningarna,
som erfordras för att kunna erhålla ett förslag, som
innebär i sig frö till utveckling till det föresätta
målet; man undersöker huru de uppoffringar, som
erfordras af dem, som i det bestående hafva gifna
företräden, skola ersättas, medan anspråken hos
dem, som blott se målet, men ej vägens svårigheter,
allt mer och mer modereras, till dess ett förslag
vinner pluralitetens bifall och blir lag. Så har varit
förhållandet med representationsfrågan. Den framträdde
hos oss första gången, då egentligt försök skedde
till representativt styrelsesätts grundläggning,
i frihetstideris början. Förgäfves begärde de
folkklasser, som voro jemnlika med våra stånd att
blifva i representationen införlifvadö. Frihetstideris
ständcrstyrelse och Gustaf IILs envälde visade så
klart för 1809 års K.U. ständerförfatt-ningens vådor,
att man uttalade nödvändigheten af representationeris
o inbildning på annan grundval, än ståndens. Frågan
var väckt, dock ej för att bortsopas såsom under
frihetstiden. Man skyggade visserligen för reformen
i den omfattning, som detta utskott framställt. Man
begynte ined partiela förändringar i sammansättningen,
till dess vid 1834-5 årens riksdag framstod behofvet
af förändring i arbetsordningen, och man framlade
åtskilliga förslag till organisation af riksdagen
på ståndens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
