Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svenska Statsrättsförhållanden. Af H. L. Rydin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
457
ur luften, utan att derför angifva en skymt till
bevisning, att adeln vid samma riksdag »var väl
villig att borttaga den häfdvunna rättigheten att
utfärda fullmakt»; upprepar det orimliga påståendet,
att te stånds mening förqväfdes genom förstärkt
konstitutionsutskott vid riksdagen 1840 - 1; förtiger,
att adeln vid riksdagen 1844-5 förkastade frågan
om skrifvelse till K. M. att bereda en ytterligare
utveckling af frågan om nationalrepresentationens o
inbildning; nämner icke, att’ borgareståndet antog och
Ilidd. och Ad. och presteståndet lika som bondeståndet
förkastade de hvilande förslagen från riksda-garne
1847-8, och 1850-1; påstår i strid emot sanningen,
att adeln ville för en representationsform, byggd på
klassval, »uppoffra sin sjelfskrifvenbet, men icke
för en sådan omskapning, som allmänna valen inneburo»;
anser yttranderätt »man borde nedrifva huset och icke
förse det med nya stöd», för hvilket yttrande i denna
form förf. ej anfört någon källa, såsom »en falsk
liknelse, som förbiser, att staten är lefvande, att
den måste likasom hvarje organiskt väsende utvecklas
och det inifrån», rnen då K.U. den 12 Maj 1818 yttrar,
att för ändamålets vinnande icke erfordrades mera än
»byggnadens förbättrade inredning och skick, utan dess
nedrifning», göres ej anmärkning mot liknelsen såsom
falsk; och anser sig förf. slutligen kunna i strid
emot hvad riksdagshistorien omförmäler särskildt i
afseende på riksdagarne 1834-5, 44-45, 53-54, 56-58,
59-60, 62-63 dock försäkra., att striden ej gällde
sjelfskrif-venhet och ståndsföreträde, utan frågan om
huruvida klassval eller samfälda val skulle antagas
såsom grund för reform.
Beträffande nu gällande R.O., åt hvilken förf. egnar
några allmänna anmärkningar, upprepar förf. hvad
som blifvit under det nu såsom lag gällande
representationsförslagets diskussion deremot anmärkt,
nemligen om det betänkliga uti hänvisning till
kommunalförfattningarna i vissa fall i afseende på
de allmänna vilkoren för valrätt och valbarhet; om
penningen såsom grund för representationsrätt; om
de hundratals medborgare, som skola hafva förlorat
rösträtt; om olikställigheten mellan båda kamrarne
med hänsyn till den gemensamma voteringen i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
