Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Minnen ur Sveriges nyare historia, samlade af B. v. Schinkel. Tionde delen. Förf. och utg. af J. A. C. Hellstenius. Af M-g-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
475
Ryska diplomatien häpnade och vredgades öfver ett bref
i så »insolent» ton. Kejsaren blef äfven djupt sårad,
men i stället för att svara, lät han endast meddela,
att han ej kunde mottaga brefvet. Detta meddelande
förtröt Carl Johan; han fann sig stött deraf och
fordrade upprättelse. Han lät nemligen genom grefve
Erigeström föreslå Suchtelen, antingen att kejsaren
skulle ändra sitt bref, eller att de ömsesidigt skulle
återsända hvarandras skrifvelsen Men brefvet från
Aachen var kollektivt och de alternativa förslagen
således oantagliga. Konungen beslöt då att både
förstöra kejsarens bref och sitt svar, för att på
sådant sätt vinna den likställighet, som hans kronas
värdighet fordrade. Om detta beslut underrättades
Nesselrode, som på hög befallning genmälde, att
kejsaren aldrig begärt något svar på sitt bref,
hvilket allenast åsyftat att i godo bereda ett
slut på söndringen mellan Sverige och Danmark, och
sedan konungen nu beslutit sig för detta, så hade
han ock med detsamma gifvit kejsaren det enda svar,
som han önskade. Det obehag -. tillade Nesselrode -
som kejsaren rönt af konungens svar hade försvunnit
med de orsaker, sorn föranledt detsamma. Naturligtvis
blefvo icke heller de andra fur-starne särdeles bättre
belåtna med Carl Johans till dem aflåtna svar; men de
träffades ej så hårdt af hans förebråelser. Dermed var
etikettstriden om brefven afslutad. - Att vi egnat så
mycken uppmärksamhet deråt, har skett derför, att den
gifver en förträfflig bild af Carl Johans karakter.
Hufvudfrågan var dock icke ännu
afgjord. Ofverläggnin-garna blefvo
invecklade. Danmark, försatt i penningebekymmer,
stödde sina anspråk på stormakternas pression,
och Carl Johan och norrmännen visade sig angelägna,
att skuldsumman bestämdes så låg som möjligt. I hög
grad intressant är, och först genom dessa »Minnen»
har nu blifvit upplyst, att, enär Carl Johan såsom en
nära liggande möjlighet ansåg, att Norges tvist med
Danmark endast med vapenmakt skulle kunnat slitas,
tanken på Stockholms befästande, hvartill åtgärder
började vidtagas 1819, beslutet om centralbefästningen
vid Carlsborg och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
