Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om livslycka - XX
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 80 —
Ingenting skall jag göra av hänsyn till vad folk tänker, utan
allt efter samvetets rättesnöre. Jag skall handla även då
ingen bevittnar mina handlingar, såsom om jag handlade
inför allt folkets åsyn. När jag äter och dricker, skall jag
därmed åsyfta endast det naturliga behovets måttliga
tillfredsställande, icke bukens fyllande och tömmande — för att ge
nya läckerheter rum. Jag skall vara blid mot mina vänner,
mild och snar till försoning mot fiender. Jag skall låta
beveka mig, innan man beder mig, och de ädlas förböner skall
jag tillmötesgå. Jag skall veta, att världen är mitt
fädernesland och gudarna mina överordnade, vilka stå ovan och
omkring mig, seende och granskande mina ord och
gärningar. Och när antingen naturen hemkallar min ande eller
mitt eget beslut sänder honom åter, så skall jag kunna gå
hädan ur detta jordeliv med det vittnesbördet, att jag har
strävat efter ett gott samvete, sökt göra det goda och icke
velat inkräkta på någons frihet. — Den, som föresätter sig
att så handla, den som riktar sin vilja och sina försök
därpå, han skall finna vägen till gudarnas sal, och om honom
skall det kunna sägas, även om han icke lyckats hålla sina
föresatser:
"Han föll dock på vägen till stora bedrifter."1
Men I som haten dygden och dem, som den älska, I gören
ingenting märkvärdigt. Sjuka ögon sky solen, och nattens djur
vända sig bort från dagens ljus: så snart dess gryning
ljusnar, stirra de ovilligt mot ljuset och uppsöka överallt sina
gömställen, där de hålla sig dolda av rädsla för solskenet.
Ja, sucken I och låten edra olycksaliga tungor gå under
edra smädeord mot de goda, öppnen edra gap och biten
alla: I skolen förr krossa edra tänder, än I kunnen skada
de osårbara med edra bett.
1 Ovidius, Boken om förvandlingarna II, 328.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
