- Project Runeberg -  Afgrundens folk /
120

(1916) [MARC] Author: Jack London Translator: Mathilda Drangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 12. Kröningsdagen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

annan ras än de, som befolka verkstäderna och
fattigkvarteren — ja, människor af en totalt olika ras.

Men här komma de nu i all sin ståt och visshet
om makt, och de komma oupphörligt, dessa män af stål.
dessa krigsherrar, som kläda världen i harnesk. De
komma huller om buller, pärer och andra, prinsar och
maharajahs, kungens stallmästare och hans lifgarde. Här
komma krigare från kolonierna, smidiga och oförvägna;
här kommer alla slags folk — krigare från Canada, från
Australien och Nya Zeeland; från Bermuda, Borneo,
Fiji och Guldkusten; från Rhodesia, Kapkolonin, Natal,
Sierra Leone och Gambia, Nigeria och Uganda; från
Ceylon, Cyprus, Hongkong. Jamaika och Wei-Hai-Wei;
från Lagos, Malta, St. Lucia, Singapore, Trinidad. Och
här följa de underkufvade männen från Indien,
svartmuskiga ryttare och handterare af svärdet, barbariskt
grymma, prunkande i purpur och skarlakansrödt — Sikhs,
Rajputs, Burmeser, provins efter provins och kast efter kast.

Så kommer lifgardet till häst, man ser en glimt af
vackra krämfärgade hästar och gyllne rustningar — och
i nästa sekund ljuder en orkan af hurrarop och
handklappningar. »Kungen! Kungen! Gud bevare kungen !»
Alla människor hade blifvit som galna. Och det smittar,
också jag blef yr i hufvudet och får lust att skrika:
»Kungen! Gud bevare kungen!» Trashankar rundt
omkring mig kasta med tårar i ögonen sina hufvudbonader
i luften och skrika med vild hänförelse: »Gud välsigne
dem! Gud välsigne dem! Gud välsigne dem!» Se —
där är han, i den underbara gyllne karossen, med den
stora kronan gnistrande på sin hjässa, och den hvitklädda
kvinnan bredvid honom är också prydd med krona.

Och jag hejdar mig med hast och försöker öfvertyga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Oct 7 20:52:21 2017 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ljafgrund/0120.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free