- Project Runeberg -  John Finkelman /
160

(1923) [MARC] Author: Jack London Translator: Algot Sandberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tjugutredje kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

att de som äro lika med ett och samma äro sins emellan
lika. Jag svär på att den där maskinen aldrig gjorde
samma sak två gånger på samma sätt.

En sådan ryggvärk den skaffade mig! Och ändå
hade min rygg varit utéatt för åtskilligt utan att
knota. Men skrivmaskinen lärde mig att jag hade ett
pipskaft till rygg. Den kom mig också att tvivla på
mina skuldror. De värkte som om de varit fulla av
reumatism efter varje sammandrabbning med
skrivmaskinen. Man måste slå så hårdt på tangenterna
att det utanför på gatan hördes som om någon hållit
på att slå sönder möblerna inomhus. Jag blev som
stel i armarna och mina fingerändar blevo fulla med
blå-sor. Hade maskineh varit min, skulle jag bestämt
ha slagit på tangenterna med en hammare. Och på
denna maskin måste jag skriva tusentals ord om dagen!

Ofta greps jag av dödströtthet, men aldrig hade jag
den minsta tanke på sprit nu. Jag levde i en värld
där spriten icke existerade, i de skimrande vackra
illusionernas värld, där jag trodde mig se framgången
skymta bakom allt slit och släp.

Men redaktörerna föredrogo att låta mig vänta.
Mina manuskript riktigt slogo rekord i sina rundturer
mellan Stilla havets och Atlantens kuster. Kanske
det var den usla maskinskriften som avhöll utgivarna
från att acceptera ens det minsta lilla erbjudande från
mig. Gud skall veta att vad jag författade var lika
underligt som skriften. Jag sålde mina dyrt
förvärvade böcker i antikvariaten, jag lånade småsummor
var jag kunde komma åt och tvang min gamle far att
föda mig på de magra inkomsterna av hans tynande
kraft.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:43:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljfinkel/0161.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free