- Project Runeberg -  Om Lars Johansson : (Lucidor den olycklige) : litteraturhistoriskt utkast /
66

(1876) [MARC] Author: Josef Linck
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

morgongryning började framskymta. Löjtnant Storm hade i sin
ordning stigit upp och druckit poeten till, men fick, ej heller
han, besked. Han frågade, »hvarför han det icke göra ville
och om han det icke göra kunde». »Jag kan fuller, men
jag vill intet» svarade Lucidor. »Om du intet vill göra
mig besked, så måste du något veta med mig» sade Storm.
»Hvad jag vet, det skall jag strax visa dig» sade den andre.
Hvad orsaken var till Lucidors vägran att emottaga skålen,
om det rörde en kärleks- eller penningeaffär eller något
annat, vet man icke, och rätten har -— betecknande nog
för tidsanden — aldrig sökt taga reda derpå, men att det
var något hemligt groll dem emellan, är af följande tydligt.
»Det du vill säga mig, har jag längesedan sett», utbrast
krigaren, »har du något emot mig, så kom ut på gatan; der
är plats». Och han gick till förstugan, förgäfves qvarhållen
af häradshöfdingen. Då sade Lucidor: »Halt, halt, här är
plats nog här inne. En hundsvott, som icke står i sina skor!»
De hade genast påtagit högra handsken, dragit värjorna
och »voro så furiauxe ihop med hvarandra», att Furubom,
som bibehöll all besinning och ej ville draga sin värja ur
baljan, knappt kunde skilja dem åt, förrän de båda under
det skarpa fäktandet fallit omkull i spiseln, Lucidor under
och Storm ofvanpå. Då tog Furubom dem åtskills. Lucidor
sade »jag är stucken», reste sig ur spiseln och gick till
bordet, men segnade der ner utan mål och sans. Då såg
löjtnanten, huru det stod till och flydde. Furubom ref upp
den slagnes jacka, emedan intet blod flöt fram. Han hade
ett sår i bröstet, som sedan af den besigtigande läkaren,
Låhrman, förklarades dödligt, och dessutom fyra andra sår.
Värden, som emellertid hunnit upp ur källaren, sökte
qvarhälla Furubom, men afstod, då denne tog på sin värja.
I stället gjorde han larm, skickade efter vakt och fältskär.
Men då barberarens dräng infann sig, och Lucidor
upplyftades på en bänk, afled han genast. Tjenstflickan och
källarpojken, som emellertid rusat ner vid bullret, funno snart
rummet uppfyldt af folk och golfvet färgadt af blod. Det
var klockan 5 på morgonen, den 13. augusti 1674.

Vi sågo, med hvilken hänsyn hans kamrater af
societeten behandlade Lucidor på Fimmelstången. Det var de,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:43:52 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljlucidor/0074.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free