Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ELVTE KAPITLET.
Drypande av svett och ofta rastande hade
hästarna strävat uppför den branta backen på gamla
vägen till Moraga Valley, och från Contra
Costa-höjderna sänkte sig vägen hastigt ned genom den
grönskande, soliga och stilla Redwood Canyon.
»Är här inte vackert?» frågade Billy och visade på
de omgivande trädgrupperna, bland vilka
undangömda bäckar sorlade och bin surrade.
»Härligt!» medgav Saxon. »Man får lust att få
bo på landet, och det har jag aldrig gjort.»
»Jag tycker detsamma, Saxon. Och jag har inte
heller nå’nsin bott på landet — och ändå va’ minja
förfäder landtfolk.»
»Det fanns inga städer på den tiden. Då bodde
alla på landet.»
»Det har ni visst rätt i», sade Billy nickande. »Då
fick man lov att bo på landet.»
Det fanns ingen bromsapparat på den lätta
vagnen, och Billy blev fullt upptagen av att styra
hästarna utför den branta, krökande vägen. Saxon satt
tillbakalutad, höll ögonen slutna och hade en känsla
av obeskrivlig vila och ro. Allt emellanåt kastade
han en blick på hennes slutna ögonlock.
Måndalen. 1.
129
9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
