Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om den där ranchon på andra sidan ån — vem som
äger den, om ägaren vill sälja den, var vi ska söka
honom och så vidare.»
Mrs Hale reste sig.
»Då gå vi och söka upp Edmund», sade hon och
tog Saxons hand för att leda henne med sig.
»Å, Herre Gud!» utbrast Billy sedan han rest
sig bakom henne, »jag har alltid tyckt att Saxon
var liten. Men hon skulle räcka till för två så’na
som ni.»
»Och ni är ganska stor», sade den lilla damen
småleende, »men Edmund är längre än ni och har
bredare axlar.»
De gingo över en ljus hall och funno husets herre
sittande bekvämt tillbakalutad i en rymlig
gungstol, läsande i en bok. Bredvid hans stol stod en
liten r,öd rottingstol, lika stor som den mrs Hale
hade inne hos sig. I den läsande mannens knä och
med huvudet vändt mot den kolnande träkubben
i eldstaden låg en oerhört stor strimmig katt, som
i likhet med sin husbonde vände på huvudet för att
hälsa på de nykomna. Återigen hade Saxon den
egendomliga förnimmelsen av en kärleksfull
välsignelse från hans ansikte, hans ögon och hans
händer, mot vilka hon ovillkorligt sänkte sin blick.
Och fick på nytt samma djupa intryck av deras
finhet och mjukhet. Dessa händer voro kärlekens
händer. De tillhörde en manstyp, som hon aldrig
drömt om kunde existera. Ingen av det glada
sällskapet i Carmel var en motsvarighet till honom.
De voro konstnärer. Och detta var en lärd man,
en filosof. I stället för ungdomens lidelser och ung-
270
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
