- Project Runeberg -  Ljungblomman. Illustrerad tidning för barn och ungdom / 1883. Andra Årgången /
32

(1882-1883)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

32

„Jag Engelbrekt och mina medhjelpare",
skref ban i sina påbud. Han visste väl. att
ban icke mottagit sin värdighet för att sköt»
styrelsens löpande ärenden: det Måg konungen,
då sådan fans. och närmast efter denne drotsen
och marsken samt rådet i dess helhet. Men
rikshüfvidsmanneu ålåg det att bäfda laglig rätt
och afvärja lagbrott pä en tid, dà den bestående
styrelsen var dertill oförmögen. Så snart en
stark regering kommit till stånd, var
riksböfvids-manncns uppgift ändad.

Till det i Arboga samlade riksmötet kom ett
bref från Hans Kröpelin, hvilken å konung Eriks
vägnar begärde ett samtal tned herrarne och
föreslog Sigtuna till mötesplats. Der infann
sig äfven rikshöfvidsmannen jemte Here af rådet.
Kröpelin, som med sig hade en preussisk riddare,
utsänd af tyska härmästareorden, erbjöd sig att
sjelf fara till konungen och i godo uppgöra
tvisterna, så att de ei behöfde, såsom beslutadt
var, dragas för rätta i Stockholm. .Vår möda
skall vara ospard", sade ban, »gifven oss blott
en säker lejd, så skola vi draga till Danmark
och försöka råda vår nådige herre konungen
till sämja." Förslaget antogs. Kröpelin afreste
och utverkade konung Eriks samtycke till ett
möte i Halmstad, hvilket hölls uti maj månad.
Rådet, som endast halft och med sjelfviska
baktankar slutit sig till folkrörelsen, hade nu redan
till god del lyckats att genom detta medgifvande

få uppsägelsedomen öfver konung Erik
återtagen. Mer och mer började nu herremännen
återigen skilja sin sak från allmogens.

En af de stolta och sjelfrådiga bland dessa
herremän var Bengt Stensson af slägten natt och
Dag. lian var personlig vän med konungen
och menade det vara en riddersmans rätt att.
ostraffadt plundra. Vid denna tid innehade
han Telge slott. Der lät ban med v;’dd
öfverfall och uppbringa ett förhiscglande tyskt
handelsfartyg, fastän rådet gifvit hansestäderna
förnyadt löfte, att dylikt våld icke skulle ega
rum. Här var det nu Engelbrekts,
riksböfvids-mannens. pligt att ingripa. Då Bengt Stensson
icke ville återlemna skeppet eller godtgora
skadan gaf Engelbrekt åt Erik Puke i uppdrag
att belägra slottet, hvilket till slut också biel
tippbrändt och förstördt. Med anledning deraf
anstälde Bengt Stensson eu rättegång mot.
Engelbrekt och fattade till denne ett bittert hat

På mötet i Halmstad var det rådsherrarne,
som förestafvade beslutet. Här öfverenskoms,
att konungen i juli månad skulle möta riksens
råd i Stockholm, då bela landet med alla
o-brända slott skulle åter antvardas i hans händer,
hvaremot, ban å sin sida skulle styra riket
efter Sveriges lag: drots och marsk skulle då
tillsättas och Engelbrekt i förläning erhålla
Örebro slott.

(Forts.)

Barndomsleken.

cHoligt

är att leka
när vi äro små.
Om ock stundom bleka
leka vi ändå I
Leken lifvar sinnet,
fäster ros pa kinden,
stärker unga minnet,
gör oss snabb som kinden.
Ja, låt oss glädtigt leka
när vi äro unga,
gladt hvarandra smeka,
hoppa, springa, sjunga.

Glädjen den är vår,
ßljer bartia spår!
Sedan förer tiden,
nog oss in i striden,
lär oss allvar tänka.
Må vi dà än skänka
minne kärt àt våren
i glada ungdomsåren!
Minnet af den svunna,
glada barndoms tiden,
ger oss lust att kunna
hr ila ut i striden!

CHARAD.
i.

Mill forsla finnas hör i eu mitt hein,
Mitt andra är ett träd vill jag meddela,
it

Mitt [hrsta favoriseras.

Mill andra göms ocli värderas,

Mitt hela kontrihneras.

—a—pe—a—

Bokstafsgåta.

Sammanställ följande bokstäfver till tre ord,

hvilkas begynnelse — och slut — bokstäfver

utmärka "två motsatta tillstånd": a, d, e, f, i,
i, j, 1, n, n, r, s, ö.

Orden äro:

1). Ett träd. 2) Något som bidrager att

försköna ett landskap. 3) Hvad som ständigt
i borde råda.

Helsingfors Tryckeri-Bolag (D. Halokkn) 18S3

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:46:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungblom/1883/0036.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free