- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Första delen. Dagdrifverier och drömmerier. - En jägares historier. /
295

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. En dram i skogen.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KN DRAM I SKOGEN.

295

hans försök att öppna, med en ifver och nyfikenhet,
som om de hoppats få se den gamla kistan innehålla
de största märkvärdigheter i verlden.
Den gick också slutligen upp, och alla tre voro
nära att komma på hufvudet ned deri.
"Gå undan, Nils Person, ni hindrar mig," sade
länsmannen otåligt, och knuffade till fjerdingsmannen.
"Hvad har du här att göra," utbrast denne, och
skuffade i sin ordning undan drängen, som likväl icke
kunde förneka sig att sträcka sig öfver de andra för
att titta ned i den intressanta kistan, sedan han dragit
sig tillbaka ett par steg.
Men efter mycket sökande, sedan man kastat om
hvarandra åtskilliga gamla kläder, en sprucken fiol, ett
gammalt bläckhorn, en butelj utan hals, en smutsig
gammal bok utan permar och en liten burk med blank-
smörja eller annan svärta, måste man medgifva, att
icke det ringaste förekommit i Olles usla hemvist, som
bekräftade den misstanke om poströfveri, hvilken fästats
vid honom.
"Det synes att han ämnar snart komma hem igen,
efter han lemnat allting sa här efter sig," sade läns-
mannen snusförnuftigt.
"Ja visst," sade jag småskrattande och öfvertygad
inom mig, att han med full afsigt att aldrig återkomma
just lemnat allt på detta sätt, utom möjligen den gamle
börsens innehåll, som han kanske glömt.
"Men det var sannt, hvad stod der skrifvet på pap-
perslappen?" frågade länsmannen då vi gingo ut ur kojan.
"Det var en dopattest, men som icke tycks vara
Olles, om detta ar hans rätta namn," sade jag och
lemnade honom pungen, som jag ännu höll i handen.
"Jag skall i alla fall förvara den; det kan ingen
veta om den icke kan lända till någon framtida upp-
lysning, ty den här Olle har i alla fall alltid synts
misstänkt med sitt ostadiga vistande an här och an der."
"Det finns väl ingen annan här i trakten, som
man kan misstänka?" frågade jag.
"Nej, sannerligen inte; visst bo på andra sidan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:46:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/1/0295.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free