- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Första delen. Dagdrifverier och drömmerier. - En jägares historier. /
455

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Farmors skrin.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FARMORS SKRIN.

455

seende öfver allt, och just då hon står i begrepp att
göra det mest lysande parti, ett parti långt öfver min
förhoppning, som skulle ersatt mig den förlust jag
lidit, då salig Jakob hastigt rycktes bort." Kammar-
rådinnan kunde icke fortsätta; hennes läppar darrade
af rörelse och hon for åter med näsduken öfver de
bleknande kinderna.
Sophie kunde icke föreställa sig att något annat
an det djupt sårade modershjertat verkade denna skak-
ning, och likväl var det endast egoismen som led hos
denna qvinna, hvilken aldrig älskat någon annan an
sig sjelf.
"Men hvartill detta pinsamma återkallande af det
förflutna," sade hon ändtligen, med en våldsam an-
strängning att åter bli lugn. "Hvad som icke kan
ändras, måste man fördraga. Det tillhör en förnuftig
och väl uppfostrad menniska, att aldrig förtvifla. att
lefva med värdighet, sa länge man lefver; man ar
skyldig sig sjelf detta. Mitt lif ar en skugga blött af
hvad det kunnat vara, men jag vill åtminstone icke
göra denna skugga ännu märkbarare. Låt oss åter-
komma till det närvarande." Kammarrådinnan satt
åter rak och "värdig", återtog sin virkning och fortfor,
läggande sin fina hvita hand på systerns knä:
’.Laga nu att du får din mans samtycke till mitt
förslag att medtaga Agatha till Medevi. Det skall
göra henne oändligen godt att komma litet från hem-
met; hon behöfver litet sällskapsvana och ledighet;
behöfver se sig om en smula i verlden. Hvem vet
hvad som kan bli följden deraf. Jag vill i förtroende
säga dig att jag vet en ung herre af mina bekanta,
som kommer dit, mycket distinguerad, af god familj,
förmögen, ansedd embetsmän; med ett ord, just en
man för Agatha."
"Hvem menar du?"
"Jo, Adam Lennitz. Du minnes säkert hans far.
Gubben ar nu död."
"Men, kära du, han kan icke vara ung."
"En några och tretti ar, icke mer."

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:46:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/1/0455.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free