Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Farmors skrin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FAKMOBS SKRIN. 553
an de, eger det materiella lifvets alla fördelar att
bjuda deras afgud, hvilken halft omedveten om det
oifer han gör, öfvertalad, tvekande och ängslig, räcker
sin hand åt den, för hvilken hennes hjerta aldrig skall
känna någon sympati.
Konrad lutade hufvudet i handen och försjönk i
tankar. Hans morbrors godhet, på hvars bekostnad
han hittills lefvat, Agathas lycka, hedern och pligten
fordrade ju att han aflägsnade sig, att han icke sökte
vinna sin vackra kusins kärlek, då han icke egde något
mera an denna kärlek att tillbjuda henne.
Det var rätt vackert tänkt, men olyckligtvis låta
tillfälligheterna oss oftast glömma våra mest aktnings-
värda beslut. Kåväl! vi få trösta oss med att vi
likväl en gång af fullt hjerta egt dem, och det ar
alltid något.
Midt i Konrads sorgliga tankar framstälde sig
hastigt minnet af den tappade buketten, som han sjelf
sedan på fullt allvar tappat och sedan helt och hållet
glömt under inflytandet af de vexlande känslor af
öfverraskning, oro, ängslan och nyfikenhet han rönt
qvällen förut.
Det var med temligen mycken likgiltighet han nu
undersökte sin västficka för att återfinna den lilla
pappersremsan och den låg också mycket riktigt qvar.
Konrad uppvek den och läste:
"Jag ar hemma i afton klockan 10."
Intet namn, ingen adress, och det behöfdes icke
heller. Adressen hade Konrad läst i de vackraste
ögon man kunde se; han skulle varit den dummaste
man i verlden, om han tvekat om hvem denna biljett
tillhörde.
"Besynnerliga qvinnor! Det finns troligen icke
mer an en enda man här, som afsäger sig denna lycka,
och just till denne blir den erbjuden," mumlade Konrad,
melankoliskt leende och hopkramade papperet i handen.
"Och denne kallsinnige skulle vara du," sade en
låg och darrande röst, besvarande hans halfhögt ut-
talade ord.
Claude Gerard. 24
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
