Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Farmors skrin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FARMORS SKRIN. 569
Emellertid förbisåg Konrad allt annat, för att endast
betrakta hans ansigte, som han oaktadt den stora svarta
plåsterlappen och de breda skuggande hattbrättena, dock
igenkände, nu när han såg det midt framför sig. Det
var Franke; han var öfvertygad derom; och om han
ännu haft något tvifvel, sa blef han fullt säker, då
den svarta lappen i detsamma föll ned på bordet och
lemnade ansigtet alldeles obetäckt.
Franke tog upp den genast helt lugnt, höll den
en sekund öfver lamplågan och fasttryckte den igen,
utan att vanda ögonen från de papper han granskade,
men Konrad hade tillräckligt val igenkänt barndoms-
vännen och en suck var nära att tränga sig fram ur
hans beklämda bröst och förråda honom.
Allt var honom nu klart. Dessa papper voro pen-
ningar, sedlar af olika valörer, ehuru de måste tillhöra
ett annat land, ty Konrad tyckte sig icke igenkänna
dem. Dessa små graverade plåtar, som han såg på
bordet, dessa färgkoppar, pennor och stift, dessa pappers-
lappar, och slutligen den .skicklighet som gravör, ritare
och efterapare af allt, som han visste Franke ega, i
förening med denna hemlighetsfullhet; ’ack, det var
intet tvifvel, vännen var förlorad!
Konrad lät hufvudet sjunka, bedöfvad af de tan-
kar, som vexlade inom honom; men i nästa ögonblick
var hans beslut taget, han ville gå in i kojan, kanske
skulle hans föreställningar och böner kunna förmå
Franke att lemna och förkasta dessa farliga och ored-
liga företag.
Han kastade likväl ännu en blick in genom öpp-
ningen, och denna blick var tillräcklig att hejda honom,
ty Franke var icke ensam. I sin öfverraskning och
rörelse hade Konrad icke märkt, att den andra figuren
sedan gårdagen äfven befann sig derinne.
Testa, ty han var nu fullkomligt öfvertygad att
det var han, stod bredvid Franke, lutad öfver bordet
med ryggen åt Konrad. Nu vände han sig om och
gick några slag på det ojemna gropiga jordgolfvet, under
det han ifrigt samtalade med Franke på italienska.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
