- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Första delen. Dagdrifverier och drömmerier. - En jägares historier. /
582

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Farmors skrin.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

582

EN JAGARES HISTORIER.

"Nå ändtligen sa ar då herrn vaken! Du min
Gud och skapare, en sådan sömn! Jag började tro att
herrn var död, och det hade också varit rätt åt honom,
att storma på sitt lif på sådant sätt."
"Hvad har jag då gjort?" sade Konrad förvånad
öfver hennes prat och förtrolighet.
"Ah! jag vet det nog. Gud bevars! Den herrn
som följde med berättade alltsammans, för vi äro gamla
vänner, baron Franke och jag."
"Ka, hvad berättade han då?"
"Jo, att herrarne hade slagit vad om hvem som
skulle kunna dricka mest innan de skildes åt. Usch!
Sådana vad! Att kandidaten nog vunnit vadet, men
också blef alldeles sanslös. Emellertid, sa har jag icke
för någon lefvande själ ombord nämt att vi hade en
sådan sjusofvare, för baron bad mig det, och jag ar
icke den som sqvallrar om sådana der saker. Men nu
ar klockan sex på eftermiddagen och jag tänker herrn
ska känna sig bra hungrig; vi äro snart framme, men
om herrn vill ha någon mat innan dess, sa skall jag.. ."
"Men hvar äro vi då? Hvart fara vi?" frågade
Konrad, afbrytande hennes prat.
"Nå, min tid! Har herrn kunnat bli sa hvimmel-
kantig, att han rent af glömt att han sjelf skickat sina
saker ombord, för att fara till Stockholm?"
"Ah, jaså, vi fara nu till Stockholm?"
"Ja, det förstås! Hvart skulle vi annars fara;
vi ha nyss passerat Telje. Herrn vet icke mer om
sig, an en gris som legat i en säck; men se här ar en
biljett ifrån baronen, som jag skulle lemna herrn, när
han blef redig igen."
Hon uppdrog ett litet bref ur sin klädningsficka,
gaf det åt Konrad och gick sin väg.
"Franke således!" utropade Konrad, då han blef
ensam, och vreden färgade hans ansigte högrödt; han
kastade biljetten harmsen på bordet och reste sig upp.
Men som den lilla hytten icke medgaf någon rörelse,
hvarigenom han kunde gifva sina känslor luft, kastade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:46:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/1/0582.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free