- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Fjerde delen. Jernringen. /
105

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Åtta år efteråt. Ett annat hem.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ÅTTA ÅR EFTERÅT.

105

ett lam, bara du vill låta mig följa dig. Ser du, jag
har helsningar till din morfar ifrån trädgårdsmästaren
vid Kemnäs; det är han, som visat mig vägen, och
han trodde, att jag skulle få bo hos er, eftersom jag
har penningar att betala med ..."
"Jaså, känner ni honom? Det är min morbror,"
sade Stina helt belåten och vände sig med mera för-
troende till den tvetydiga gesällen,, som snafvade vid
,hvarje steg hade svårt att följa sin vackra ledsagerska
i den oländiga skogsmarken.
"Ja, jag kominer ifrån Remnäs, der jag hade
arbete i några dagar. Jag fick åka med Petter
Mattsson i Yxhult ett bra stycke, han skulle sedan
visa mig vägen till skogvaktar Linds torp, men jag
har förvillat mig och skalle väl aldrig få tak öfver
hufvudet i qväll, om du icke låter mig följa dig."
Yid ljudet af alla dessa bekanta namn, som voro
lika många rekommendationer för den främmande,
ljusnade lilla Stinas trumpna ansigte, och hon saktade
sin raska gång af artighet för den trötte och vid
skogsstigen ovane följeslagaren, i det hon helt vänligt
och liksom frågande återtog:
"Eftersom ni säger, att ni kan betala för er, så
kan ni väl få bo på vårt lilla loft så länge, tänker jag."
"Pengar, pengar! O! du allsmäktiga trollformel,
man erkänner då din oemotståndliga makt äfven här
midt i vildmarken," mumlade gesällen leende och
halfhögt.
"Hvad säger ni för något?" frågade Stina oroligt.
"Ah, just ingenting annat, än att visst har jag
ett par riksdaler, som jag förtjente vid Eemnäs, men
dem måste jag hushålla med. Det blir kanske icke
så snart jag åter kan förtjena något."
"Kenej, det förstås det," sade Stina misslynt.
"Döt är ju för Porsdala bruk din morfar är
skogvaktare, eller hur?"
"Ja visst, han har varit der i fyrtio år."
"Huru långt är det ifrån ert torp till bruket?’

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:48:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/4/0107.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free