Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mathildas man.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
322
JERK RINGEN.
"Så der säger hon jemt, dag efter dag, och jag
vill icke ’höra’t mer. Tag hit pengarna och kontrak-
tet nu!"
"På själ och samvete, om jag eger en skilling i
denna dag! Herr Hage kan vittna, att jag säger sannt,"
sade tvätterskan och slog sin knutna hand uti den
andra, så att stekpannan var nära att flyga, i famnen
på den tjocka värdinnan. "Och hvad det anbelangar,
att jag köper kaffe och bran vin, så kan väl frun
begripa, att en stackars tvätterska aldrig skulle stå ut,
om en inte hade något att värma sig med, och. . ."
"Herr Hage, är det sannt, att madam Lundin icke
har några pengar?" sade värdinnan och steg upp.
"Det är sannt, . fru Nybelin, hon gaf ut de sista
helt nyss," sade gubben allvarsam och lyfte ned ett
litet gulbetsadt sybord ifrån hyfvelbänken.
"Nå, jag ska vänta tills i morgon då, men om
jag icke har hyran i morgon vid detta laget, så är
madam uppsagd, kom ihåg det! Herr Hage hör hvad
jag säger."
Gubben mumlade någonting, och tvätterskan uttömde
sig i försäkringar och artigheter, under det fru Nybelin
drog upp sin klädning och med varsamhet satte sina
bastanta ben på de svigtande trappstegen.
"Ack, du gamla snåla krögarkatta!" sade madamen,
hotande med stekpannan, sedan dörren var stängd.
"Der. ska’ hon komma och gräla, på en fattig stackare,
hon som är så fet, så hon kan spricka, och har
h vartenda finger fullsatt med guldringar och inte
annat gör, så lång dagen är, än sitter och mäter ut
supar; och så skall hon krångla sig hit upp för fattiga
några riksdaler."
"Men det är ju hennes rättighet. Hon har val
icke lofvat er att bo för intet," sade gubben och gned
det lilla bordet med rockärmen, under det han lade
hufvudet på sned, för att rätt kunna bedöma dess
glans emot dagen.
"Ja, det vore minsann icke för mycket, om man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
