Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Doktorns ed.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1.
Doktorns ed.
Klockan är nära tolf på natten.
I Stockholm temligen långt upp på Söder i ett
litet rum, hvars alla väggar äro fyllda med böcker
och hvars bord är öfverlastadt med papper, tidningar
och vetenskapliga tidskrifter, till större delen på
engelska, sitter fattigläkaren Edvard Harvey, med
mikroskopet för ögat, fördjupad i en undersökning, som
af icke-läkare skulle ansetts minst sagdt temligen obehaglig.
Han har nämligen på en tallrik framför sig en
bit af lefvern af en försupen skräddare, hvilken dagen
förut skördats af döden, midt i portgången till den
krog, der han i lifstiden funnit sitt paradis.
Lyftande mot ljuset en liten pincett, på hvars
spets doktorn upptagit ett nästan osynligt föremål,
mumlar han med lika mycken tillfredsställelse, som om
skräddaren i sin lefver haft en diamant, hvilken han
funnit: "Der har jag det!"
Det är ledsamt att nödgas tillstå, att Darwins
afskyvärda hypotes om menniskans härstammande ifrån
ett "hårbevuxet djur med spetsiga öron" skulle vid
första ögonkasten på doktor Harvey icke hafva synts
så förskräckligt orimlig, ty, oaktadt han ännu är helt
ung, är halfva hans ansigte öfvertäckt af tjockt
rödbrunt skägg, och hans hvita, fullkomligt välformade
handleder äro nästan mer än menskligt och anständigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
