- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Sjette delen. Moderna typer. /
184

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Penningar och Hjertan.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

184

MODERNA. TYPEB.

"Hon har aldrig älskat mig . . ." hviskade ändtligen
den, unge mannen, utan att se upp och liksom fot
sig sjelf.
"Nej, min vän, hon har aldrig ens förstått din
kärlek; jag var alltid öfvertygad derom," svarade mo-
dern lika sakta, men med visshetens lugn.
Ton Halthen spratt till liksom träffad af en värj-
spets. Han hade hälft omedvetet låtit en tanke und-
falla sig, som han icke uthärdade att höra, ens ifrån
sin mors läppar; och ifrig att försvara sin hustru inför
sig sjelf, ännu mer än. inför modern, utropade han:
"Låt oss icke förhasta vårt omdöme! . . . Hvad
skulle du tänka om mig min mor, ifall jag fegt och
barnsligt vek tillbaka för den första motgång; om
jag lemnade mitt hopp om lycka, min kärleks föremål,
vid det första moln på vår himmel?.. . Det är icke
så man löser sina löften om trohet och tålamod, om
kärleksfullt stöd för den som felar, mera som jag tror
af barnslighet och brist på omdöme, än af brist på
hjerta."
Grefvinnan vände sig boit, men svarade ingenting
och von Halthen fortfor:
"Lydia är illa uppfostrad, det vore fåfängt att
neka det, men hennes hjerta är godt och hon är mig
i sjelfva verket innerligt tillgifven, jag kan icke tvifla
derpå."
"Tror du väl att hon i detta fall skulle hafva
skrifvit ett bref sådant som detta, der hvarje ord tycks
mig bevisa en egoism och en kallsinnighet, som..."
"Hennes olyckliga passion för teatern har ett
ögonblick förvillat henne," sade Ivar afbrytande, "déu
har koinmit henne att glömma allt annat... Hvar
skulle hon emellertid hafva mer rätt att finna öfver-
seende och skydd - äfven emot sig sjelf, än hos mig;
jag har ju icke väntat att finna henne fullkomlig, hon
ät ännu B& ung, hon skall återkomma till sitt hem, sin
kärlek och sin pligt."
"Nåväl, hvad tänker du göra?"

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:50:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/6/0186.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free