Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Med strömmen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
likgiltigt och satte sig ned, i det hon gaf ett tecken åt
betjenten, som stod nere vid salsdörren, att inbära kaffet.
"Huru jag tillbragt min afton, tycker jag, att du
lätt kan imaginera dig," fortfor hennes man.
"Utbytande rullstolen emot sängen, ljusen emot nattlampan;
se der min omvexling och mitt tidsfördrif ..."
"Och ditt vanliga spelparti?"
"Blef instäldt ... Drakenfeltz kom icke."
"Nå, då blef väl pappa ändå tvungen att
åtminstone bläddra litet i den der boken, som jag
rekommenderat?" inföll Marianne småleende.
"Nej, så långt har jag ännu icke kommit i
hjelplöshet, att jag hänger näsan öfver en bok ...
åtmin-stone icke en sådan der "god bok", i damernas smak
... himlen bevare mig! Om jag skulle förmå mig att
läsa något, så skulle det verkligen vara
rekommenderadt af någon annan än dig, min lilla vän."
"Men pappa läste väl förr ... jag tycker mig
hafva hört ..."
"Åhjo, åhjo, någon liten glad stump af Paul de
Kock ... Men hvar har du din son, min vän?" afbröt
grefven, vänd till sin hustru. "Du brukar ju hålla så
väl reda på den unge herrn ... Firman, är inte grefve
Allan klädd ännu?" tillade han med en blick på
betjenten, hvilken i detsamma inkom med kaffekannan.
"Jag vet icke ... jag tror ... jag förmodars, att
grefven ännu icke varit synlig ..." sade Firman
tvekande.
De trenne damerna vexlade en blick, och
grefvinnan, som tydligen ville ombyta samtalsämne, inföll
med en viss liflighet:
"Man frågade rätt mycket efter dig i går qväll,
och till och med hennes majestät behagade göra sig
underrättad om din helsa och uttalade sitt deltagande."
Grefven strök sig om hakan med tydlig
tillfredsställelse, suckade och tänkte med bitter saknad på den
tid, då han lyste ibland den högättade och fashionabla
societeten i slottets salar, och huru han sedan, ännu
ung och "intressant", under flere år rullat fram i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
