Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Monsieur Goblin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
konduktören, hvilken kom att skaffa plats åt trenne
personer som följde honom.
Som kistan icke räknades för någonting, så
stoppades alla dessa in, dörren slogs igen, hvisselpipan
ljöd, en ryckning kastade oss alla om hvarandra och
trainen, som var ett snälltåg, sattes i gång med
hvinande fart.
Det var den vackra Stephanie jag fått så godt som
i min famn, och då hon småleende bad mig ursäkta
denna ofrivilliga förtrolighet, kände jag mig tröstad och
vi arrangerade oss så godt vi kunde, lemnande åt mr
Webb att, oförstådd af alla, mumla sina engelska
anmärkningar och sitt förakt både för kistan och dess
gladlynta meddelsamma egarinna, hvilken egentligen
borde hafva åkt i en tredje klassens vagn, men icke
fått rum der.
Hon öppnade nu en korg och framdrog derur en
liten flaska med surt vin, några kokta ägg, som hon
ogeneradt skalade med fingrarne och en brödbulle,
hvaraf hon skar ofantliga skifvor med en fällknif,
gång efter annan erbjudande den missnöjde
engelsmannen, att omedelbarligen, liksom hon sjelf, förfriska sig
ur buteljen, och somnade slutligen tvärs öfver sin
"caisse", obekymrad om äggskalen, hvaraf vi alla
fingo del.
Den tredje personen som inkommit i kupén,
igenkände jag såsom densamme, hvilken stått väntande på
perrongen i Dijon, och som tycktes hafva blifvit
öfverraskad vid engelsmannens åsyn.
Han kröp genast ihop i hörnet af vagnen, bredde
öfver hufvudet sin näsduk och tycktes sofva, men då
vinddraget ifrån fönstret stundom lyfte upp ett hörn
deraf, såg jag att han hade ögonen öppna och tycktes
helt vaken och uppmärksam derunder.
En timma derefter foro vi öfver Saônefloden,
hvars breda väldiga vattenmassa, genom det myckna
regnet denna sommar, liksom Doub’s, svämmat öfver
sina bräddar, och i detta ögonblick lät den befastade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
