- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Nionde delen. /
35

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Qvarliggande bref.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

35

DMin goda tant Agatha!

Det är snart ett helt år sedan jag skref hem
till tant hvilken utom »lilla Sissi» är min enda
slägting och anförvandt; men jag har hela tiden flackat
så vida omkring för min principals räkning, att jag
kanske aldrig ens skulle hafva tänkt på hemmet, om
icke Sissis medalj ännu troget hängde omkring min
hals. Säg henne detta och påminn henne, att jag
lofvat bära den ända till vår bröllopsdag. Skämt å
sido, s& hoppas jag att, om jag äfven i år kan
hemskicka en så vacker besparing som de sista åren,
sedan snart komma hem och helsa på tant och min
lilla kusin, och hvem vet, hvad som då kan hända.
Den söta ungen, jag mins heni^e så väl, fast det nu
är sex år sedan jag såg henne och jag förmodar, att
hon nu vuxit upp till en vacker ung dam, som snart
fyller sina sexton år.

Tant var icke nöjd med min resa och hotade
till och med en gång att göra mig arflös; men ehuru
jag alltid fikall vara tacksam för tants moderliga
kärlek, har jag aldrig tänkt på något arf och unnar det
gerna i en framtid åt Cecilia ensam; ty jag tycker
bättre om att sjelf förtjena mig en förmögenhet, och
detta är icke så svårt här, om man vill vara lika
ärlig, som man är arbetsam, ty ingen vara är här så
sällsynt och betalas så* högt som redbarhet. Jag är
nästan säker, att min principal fördubblar min
aflöning, om jag stånnar qvar till nästa år.

Det är nog sant hvad tant säger, att mina
penningar kunde placeras bättre och mera’ räntegifvande,
och om jag icke kommer hem nästa år, skall jag
bedja tant, som alltid varit skicklig och road af
affärer, att styra om den saken, oaktadt jag hör, att
tant nu mera, äfven under vintern, bor qvar på
landet i det gamla kära hemmet, der jag tillbragt så
många glada stunder.

Sorgligt att höra det tants ögon blifvit så klena,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:51:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/9/0037.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free