Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida -
Svarta kappan. Skiss från 1722.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
215
tjenste- och annat gement och löst folk förbjudes
si-denbaster, flor, kloster- och warendörfterlärft,
undantagandes cattun, som i riket tryckt ä^, etc.
Man ser således att riksens råd och ständer
välmenande och faderligen reviderade i damernas
garderober och toaletter, och det var åtminstone icke
deras fel om fåfängan icke utrotades.
Ingen lag har väl imellertid blifvit mera sinnrikt
och på mångfaldigare sätt eluderad, och den första
blick man kastat på den sköna Cecilia skulle varit
nog, för att inse den välvisa »publieationens» vanmakt
emot den qvinliga naturen.
Hennes hår var krusadt och ordnadt öfver
pannan, nästan som fruntimmerna bruka det nu, eller
som porträtter af Carl XI :s gemål, Ulrika Eleonora,
visa oss, qcti i hennes glänsande lockar lyste just ett
sådant band inväfdt med guld,^ som var förbjudet att
att bära. ,,....
Det djupt urringade och framtill snörda
klädningslifvet lemnade hennes hvita hals lika bar, som
någonsin våra baldrottningars, men för tillfället hade
hon deröfver kastat en slags puderkapjpa, eller hvad
vi nu kalla peignoire, af fin och hvit nettelduk,,—
garnerad med de tillåtna »trå-uddarne» ~^som räckte
ända till knäet och på samma gång den upphöjde den
i sig sjelf temligen fula perlgrå klädningen af
tri-umfant, hvilken troligen, tung och outslitlig som den
var, gått i arf sedan , ett par generationer, gaf den
unga flickan ett visst ärbart utseende, som hennes
högtidliga hållning och allvarsamma blick ökade.
Hon gick fram till Sjusanna, som rest sig upp,
lade armarne om hennes hals, kysste henne och
hviskade några ord i hennes öra, som kom den unga frun
att studsa.
»Cecilia! Hvad säger du? ... Besinna dig!»
utropade denna häpen och tog ett steg baklänges.
»Tyst! Tyst, säg ingenting ... jag har besinnat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
