- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Nionde delen. /
479

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Gunila-dagen.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

479

Der ute, i tamburen väntade kammarrådinnan och sade
med bitterhet, stött öfver hans långa dröjsmål:

»Jag trodde du hade glömt att-jag fanns till och
ämnade stanna der inne hela dagen..,»

»Förlåt!» mumlade löjtnanten och bjöd sia mor
arme» med ett stelt och tankspridt uttryck.

De gingo båda tysta bredvid hvarandra ett par
minuter. Den sträfva, otillgängliga modern, med
ständiga moraler och’ hårda anmärkningar på sina läppar
om allt och alla, var just icke heller någon lämplig
förtrogen för ett betryckt och missmodigt hjerta, men
slutligen kunde Helge likväl icke uthärda sina egna,
pinsamma tankar, utan sade helt tvärt:

»Hvarför afskedades den der Mazzari, Yrsas
musiklärare?»

»Det trodde jag du förstod», svarade
kammarrådinnan kort.

»Jag trodde sjelf detsamma, men jag förmodar nu,
att jag misstog mig.»

»Det är möjligt, men jag misstar mig aldrig. . .
Det var en helt och hållet olämplig person att
undervisa unga flickor. .. jag tyckte mig märka, att
äfven du observerade huru den oförskämda menniskan
hade narrat till sig en törnros af Yrsa ...»

»Af Yrsa! . . . Var det af Yrsa?», utropade
löjtnanten nästan helt högt och bleknade af sinnesrörelse.

»Af hvem skulle det väl annars ha varit? . . Du
trodde väl icke att han fått den som souvenir af
farmor? .. . Hon hade verkligen gifvit den åt Yrsa, att
dermed pryda sitt hår den qvällen, och det tanklösa
och narraktiga barnet låter den der illa uppfostrade
spelherrn taga blomman och gömma den vid sitt
bröst. . . Yrsa måste erkänna det sedan, då jag såg
att törnrosen var borta och märkte Waden, som han
tappade.»

Helge svarade icke ett ord. Han torkade med
näsduken långsamt sin panna, andades tungt och djupt,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:51:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/9/0481.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free