Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Människorrna äro sådana slafvarr under
nödvändigheten. Man borde blifva asket.»
Fru Rundell har hela tiden hållit ögonen
på Östman, som står och tuggar i närheten,
och befarar genast en invändning. Men när
hon tror, att han ämnar svälja först,
hvarunder hon godt hunne ge honom en
varnande hostning, missräknar hon sig grundligt.
Han utbrister föraktfullt:
»Asketerna ä’ sinlighetens vegetarianer,
ta mig tusan — de försaka köttet.»
O, du milde Gud! — Valeriana har idel
vertikala drag i ansiktet. Forstmästar
Eklund skrattar. Östman kommer ihåg sig
och frågar syster Sofi så högt, att alla höra
det:
»Sa jag någonting svinaktigt nu igen,
hva?..» men bevärdigas icke med svar,
hvilket tyckes kvitta honom lika. Han är
nämligen redan inbegripen i ett ifrigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
