Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Men om jag icke vill dela, — återtog Arthur.
— Då, min goda bror, kunde det hända, att jag,
ehuru ogerna, ansåge mig nödsakad att gömma de der
papperen åt din brorson. Du skall besinna, att du
ännu ej har dem i dina händer.
— Nå, huru stora fordringar har du?
— Om du tillåter, så skola vi följas åt till ditt
8krifrum och tillsammans göra våra små beräkningar.
Diplomaten lade förbindligt sin arm i Arthurs
och båda lemnade rummet.
När de voro borta, trädde Elisabeth fram ur den
lilla bersån. Hennes ädla anlete var dödsblekt och
hennes gång var vacklande. Henues stolthet och
finkänslighet voro på det djupaste sårade.
Hon kände, att hennes tillvaro hade blifvit
kastad i en natt, ur hvilken hou aldrig skulle kuona
arbeta sig fram. Ett bråddjup hade plötsligen
afsku-rit hennes nya bana. Hvad var nu att göra?
Hon tryckte händerna mot sitt hjerta, och tunga,
bittra tårar trängde fram i henues ögon.
Allt utomkring henne och allt inom henne hade
på några ögonblick råkat uti en förfärlig oreda.
Tjugonde Kapitlet.
En kejserlig rysk fest.
Det var nyårsdagen år 1820.
Kejsaren gaf den sedvanliga nationalfesten i
Vinterpalatset, och öfver femtusen menniskor församlades
i de ofåntliga salarne.
Ryska bönder i sina nationaldrägter, köpmän i
långa kaftaner och yfviga skägg, eleganta hofmän och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
